Foto: Shutterstock.
Emmanuelle Charpentier, född 1968 (51 år) i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland.
Jennifer A. Doudna, född 1964 (56 år) i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.
Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i sin presentation av årets Nobelpris i kemi.
Det var när fransyskan Emmanuelle Charpentier studerade varbildande bakterier, så kallade streptokock A-bakterier, vid Umeå universitet som hon upptäckte en tidigare okänd molekyl. Denna molekyl visade sig vara en del av bakteriens immunförsvar som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA. Hon publicerade sig upptäckt 2011.
Samma år inledde hon ett samarbete med den amerikanska biokemisten Jennifer A. Doudna, som är väldigt kunnig om RNA. Tillsammans programmerade de om den bakteriella gensaxen, som endast känner igen DNA från virus, till att kunna användas på vilken DNA-molekyl som helst.
Sedan Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta.
