Richard Bergström presenterar de främsta vaccinkandidaterna

Det svensk-brittiska läkemedelsföretaget Astrazeneca och universitet i Oxford, Storbritannien, utvecklar ett adenovirusvektorvaccin, AZD1222, där ett vanligt förkylningsvirus bär modifierat virus in i cellerna där kroppens immunförsvar bildar antikroppar mot viruset. Det finns dock en risk att immunförsvaret också producerar antikroppar mot förkylningsvirusvektorn, vilket skulle göra en andra dos omöjlig. Här har EU redan ett avtal om att få köpa 300 miljoner doser av vaccinet, med möjlighet till ytterligare 100 miljoner doser.

– Den här tekniken är ganska oprövad. Det finns bara ett godkänt vaccin sedan tidigare, säger Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström till DN.

Läkemedelsbolagen Sanofi och Glaxosmithkline utvecklar tillsammans ett proteinvaccin som förstärks av ett adjuvans. Inom kort väntas bolagen starta sin fas III-studie. EU har ett avtal med option att kunna köpa upp till 300 miljoner doser.

– Teknologin är mer beprövad och traditionell än de flesta andra av de här vaccinen. Men leveranserna kommer lite senare, under andra halvåret nästa år, säger Richard Bergström.

Adjuvanset i vaccinet är detsamma som fanns i svininfluensavaccinet Pandemrix, som under 2009 och 2010 orsakade drygt 200 fall av narkolepsi hos ungdomar

– Vi måste vara väl medvetna om att det finns frågetecken kring vaccinet, både vetenskapligt och förtroendemässigt. Men enligt avtalet behöver Sverige inte bestämma sig för att ta del av vaccinet förrän i början av nästa år, säger Richard Bergström till DN.

Johnson & Johnson-ägda Janssen startade sin fas III-studie av vaccinet JNJ-78436735 i förra veckan. Den ska utvärdera säkerheten och effekten av en singeldos av vaccinet jämfört med placebo i upp till 60 000 vuxna. Vaccinet är precis som Astrazeneca och universitet i Oxfords vaccin ett adenovirusvektorvaccin. Även Johnson & Johnson ligger i slutförhandling med EU om 300–400 miljoner doser där leverans väntas första halvåret nästa år.

Det amerikanska bioteknikbolaget Moderna utvecklar tillsammans med den amerikanska hälsomyndigheten National Institute of Allergy and Infectious Diseases, NIAID, ett mRNA-vaccin. Det innebär att mRNA-sekvenser injiceras i kroppen och när de tar sig in i cellerna börja virusprotein tillverkas mot vilka kroppen utvecklar antikroppar. Det är en hittills helt oprövad metod på människa. Vaccinet är i slutfasen av fas III som kommer att omfatta 30 000 personer. EU ligger just nu i slutförhandling med bolaget.

Även amerikanska Pfizer och tyska Biontech utvecklar ett mRNA-vaccin och befinner sig också i fas III. Man beräknar kunna ha data framme i slutet av oktober. EU slutförhandlar med Pfizer/Biontech om att köpa upp till 300 miljoner doser. Upplägget är att EU först ska köpa in 200 miljoner doser och därefter ha option på att köpa in ytterligare 100 miljoner doser.

– Det här vaccinet kommer också i början av nästa år. Det är svårt att precisera om det blir i januari eller februari, säger Richard Bergström.

Amerikanska Novavax meddelade i förra veckan att de går in i fas III med sitt vaccin NVX-CoV2373. Det är ett proteinvaccin liknande Sanofi och Glaxosmithklines. Fas III-studien omfattar 10 000 personer i Storbritannien.

– Det här vaccinet är – precis som Sanofis – mer traditionellt och beprövat men kommer lite senare, under första halvåret nästa år. Det handlar om ett par hundra miljoner doser för EU:s del, säger Richard Bergström.

Tyska Curevac utvecklar ytterligare ett mRNA-vaccin, men ligger ännu bara i fas I. Bolaget förväntar sig att kunna gå till fas II och III i slutet av året, om fas I-studien faller väl ut. Enligt bolaget pågår slutförhandlingar med EU om upp till 225 miljoner doser med option att köpa ytterligare 180 miljoner doser.

– I princip är det de volymerna vi pratar om, sedan återstår detaljerna i kontraktet, säger Richard Bergström till DN.

De sju främsta kandidaterna till covid-vaccin som EU förhandlar om

Läs artikeln i Dagens Nyheter >>