Äldre och riskgrupper kommer prioriteras vid covid-19-vaccin

Under måndagen höll regeringen en presskonferens med anledning av att Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström lämnat sin första rapport. Och det var idel glada miner.

Socialminister Lena Hallengren framhöll att det är en stor framgång att det redan finns både avtal och vaccinationsplaner.

– Att skaffa vaccin är första steget. Att vaccinera så snabbt som möjligt och efter behov – det är andra steget, sa hon.

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en nationell operativ vaccinationsplan om vem som ska vaccineras först och hur vaccinationen ska gå till.

– Prioriterade är personer, 70 år och äldre, samt personer i andra riskgrupper för svår covid-19. Även personal i hälso- och sjukvård samt omsorg som arbetar nära äldre och riskgrupper är prioriterade. Totalt handlar det om 2,6 miljoner människor, säger Lena Hallengren.

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström redogjorde för det aktuella vaccinläget.

– Mitt huvuduppdrag är att få in vaccin i Sverige. Sedan är det Folkhälsomyndighetens ansvar att fördela doserna. Fokus är att få in vaccin så tidigt som möjligt och ifrån alla de olika plattformarna som finns, vi vill ha minst två – tre vaccin från varje plattform, säger han.

Med olika plattformar menar han de olika utvecklingstekniker som används för att framställa vaccinerna, något som förklaras i en infografik längre ned.

Richard Bergström framhåller att viljan att få fram vaccin snabbt inte innebär att man kompromissar med de vetenskapliga studierna utan de görs precis som vanligt eller till och med på fler personer än vanligt. De olika vaccinerna testas nu på mellan 10 000 och 30 000 människor. Och förhandlingarna går framåt.

– Vi har ett färdigt avtal med Astrazeneca Vi har sedan ytterligare fyra avtal som är nästan klara. Det är med Janssen, Sanofi, Curevac och Moderna. De två senare är så kallade mRNA-vacciner och det är något som vi inte har sett tidigare. Det ser lovande ut, men vi vet inte, säger han.

Enligt Richard Bergström är vaccineringen av de prioriterade grupperna inte särskilt långt borta.

– Som det ser ut nu kommer vi att kunna börja vaccinera under första kvartalet nästa år. EU kommer att ha till gång till minst 500 miljoner doser under första halvåret nästa år och under andra halvåret ytterligare minst en miljard doser, säger han.

Det är under förutsättning att alla vaccin som man har avtal om klarar läkemedelsmyndigheternas nålsöga. Något som inte är säkert, men som naturligtvis kan hända.

– Om alla vaccin blir godkända så har vi köpt för mycket, vi har köpt på oss mer än vi behöver. Men det är ett lyxproblem för det kommer vi att kunna dela med oss av. Vi kommer att sälja vidare till de länder som kan betala och vi kan skänka till fattiga länder i världen, säger Richard Bergström.

FEM OLIKA VACCINPLATTFORMAR. Det finns fem olika typer av vaccin som används i de nu pågående coronavaccinprojekten. De har alla olika för- och nackdelar som gör dem mer eller mindre ­lämpade för olika situationer och målgrupper. Den framtida strategin kommer att vara att använda flera vaccin i de situationer där de fungerar bäst eller kombinera olika vaccin för att få önskad effekt. I info-grafiken visas de fem olika vaccintypernas mekanism, för- och nackdelar, tidigare användningsområden samt exempel på vilka företag och forskargrupper som nu utvecklar vaccin av respektive typ.

För större grafik, klicka på bilden.

Läs mer om utveckling av cornavacciner i Svensk Farmaci nr 4. Kommer på fredag.