Farmaceuter efterlyser mer läkemedel i vårdutredning

Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening och Apotekarsocieteten skriver idag en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle där de argumenterar för att utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” har förbisett läkemedelsanvändningen och farmaceuternas roll i den. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande till socialminister Lena Hallengren i april i år och betänkandet är nu ute på remiss. I sitt remissvar skriver Sveriges Farmaceuter ”Det är anmärkningsvärt att det i utredningen helt saknas resonemang kring hur apoteken och farmaceuterna ska bidra i en god och nära vård, trots att regering, riksdag och myndighetsrapporter pekat på den outnyttjade potential som finns.”

– Läkemedel står för cirka 21 procent av kostnaderna i öppenvården och utredningen skriver att den kommer att öka i framtiden. Då vore det väl rätt rimligt att också fundera på hur vi ska hantera det ökade behovet av vägledning och rådgivning när att allt fler avancerade läkemedel används i hemmet. Hela egenvårdsrådgivningen som avlastar vården i hög utsträckning är dessutom helt bortglömd, säger Ulf Janzon, ordförande för Sveriges Farmaceuter.

Samtidigt har Sveriges Farmaceuter suttit med i utredningen och kunnat argumentera för sin sak under utredningens gång.

– Vi har suttit i en referensgrupp och berättat för utredningen varför vi tycker att detta är viktigt, men det avspeglas tyvärr inte i betänkandet. Det är därför vi skriver en debattartikel nu, säger Ulf Janzon.

Anna Nergårdh, särskild utredare för utredningen är inte förvånad över farmaceuternas synpunkter.

– Det är förväntade och begripliga reaktioner som de framför och jag tycker att det är bra att de framförs. Självklart är läkemedel en väldigt viktig del i hälso- och sjukvården, men vårt uppdrag utgår ifrån en systemsyn och inte enskilda sakfrågor. Läkemedel som sådant är inte ett huvudnummer och inte det uppdraget vi har enligt direktiven. Allt vi gör måste utgå ifrån att vi besvarar de frågeställningar som finns i direktiven, säger hon.

Hon menar att det heller inte är möjligt att inkludera alla frågor och perspektiv i en och samma utredning utan det är upp till politikerna som beställt och tar emot utredningarna att ansvara för att förslagen sedan hänger ihop.

– Det är förstås viktigt hur man kommer att ta förslagen vidare från de utredningar som har haft läkemedel som sitt uppdrag, till exempel Läkemedelsutredningen. Både den utredningen och vår hade ju uppdraget att samverka och vi har också tagit del av varandras arbete under tiden den utredningen pågick. Det är viktigt att dessa olika initiativ och förslag hänger ihop. Därför är det viktigt när man tar förslagen från Läkemedelsutredningen vidare att man gör det mot bakgrund av de förslag som har lämnas av vår utredning och andra pågående utredningar, säger Anna Nergårdh.

Det har tidigare framförts tankar om att farmacin på grund av kommersialiseringen av apoteksmarknaden i och med omregleringen har glidit längre bort ifrån hälso- och sjukvården, men det är inget som Ulf Janzon menar är en faktor.

– Nej, det tror jag inte har någon betydelse här. Utredningen kunde exempelvis ha föreslagit att kommunerna ska ha anställda farmaceuter. Vi är ett fackförbund som företräder alla farmaceuter och för oss har det varit viktigt att föra fram att farmaceuter kan bidra till en bättre läkemedelsanvändning. Hur det organiseras och var de är anställda är inte det viktiga, säger Ulf Janzon.

De tre farmaceutiska organisationerna uppmanar regeringen att ge utredningen ett tilläggsdirektiv alternativt tillsätta en ny utredning som utreder bristerna i läkemedelsanvändningen. Något som Anna Nergårdh inte har några synpunkter på.

– Vad jag vet så avslutas utredningen i januari 2021 och då har vi haft en utredningstid på nära fyra år och det är en lång tid för en utredning. Det är min enda synpunkt på den frågan, säger hon.

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle:
”Glöm inte läkemedlens roll i en god och nära vård”

Utredningens webbplats >>