Antibiotikaanvändningen minskar, men resistensen ökar
Användningen av antibiotika minskar stadigt i Sverige, men trots det ökar resistensen på flera områden. Folkhälsomyndigheten lyfter särskilt fram en ökande resistens vid urinvägsinfektion.
Antibiotikaresistensen ökar särskilt vid behandling av urinvägsinfektion, varnar Folkhälsomyndigheten. Foto: Shutterstock.
Antibiotikaanvändningen har stadigt minskat i Sverige under flera års tid, det gäller i princip alla antibiotikaklasser och i alla regioner. Under april och maj 2020 har användningen av antibiotika i öppenvården dessutom gått ned på ett dramatiskt sätt, något som Folkhälsomyndigheten tolkar som en corona-effekt.
– Förmodligen beror minskningen på att färre personer söker sjukvård. Den fysiska distanseringen, högre medvetenhet om handhygien och smittskyddsåtgärderna till följd av covid-19-pandemin kan också ha resulterat i färre luftvägsinfektioner, säger Vendela Wiener, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Men samtidigt rapporterar myndigheten att resistens-situationen ser ut att gå i motsatt riktning. Under 2019 ökade resistensen mot antibiotika som används mot urinvägsinfektion. Det handlar i första hand om mecillinam där resistensen hos vanliga uvi-orsakande bakterier som E. coli ökade från fyra till fem procent och K. pneumoniae som ökade från åtta till tio procent. När det gäller nitrofurantoin ligger resistensen mer stabilt på cirka en procent hos E. coli.
Förstahandsval vid behandling av urinvägsinfektion är pivmecillinam och nitrofurantoin och resistensen är fortfarande på en så pass låg nivå att rekommendationen kan kvarstå, enligt Folkhälsomyndigheten. Men det är dock mycket viktigt att fortsatt följa utvecklingen.
– Övervakning av antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens är viktig för att kunna ge rätt behandlingsrekommendationer och för att se hur väl de följs. Det är också en förutsättning för att fortsatt säkert kunna välja smalspektrum- i stället för bredspektrumantibiotika och därmed bromsa resistensutveckling, säger Olov Aspevall, överläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten i en kommentar till årsrapporten Swedres-Svarm 2019 där resistensproblematiken lyfts fram.
Flera typer av allvarlig resistens såsom ESBL och ESBL-CARBA ökade också förra året, där antalet fall av ESBL ökade med 3,6 procent (från 10 341 fall till 10 717 fall) och ESBL-CARBA ökade med hela 40 procent, men till numerären betydligt färre fall (från 144 fall till 201 fall). Därför är det viktigt att det förebyggande arbetet för en god antibiotikaanvändning, vårdhygieniska rutiner samt övervakning av antibiotikaresistens och antibiotikaförsäljning fortsätter, menar myndigheten.
