Apotekare leder inköpen av skyddsutrustning i Stockholm
Coronautbrottet förändrade drastiskt arbetsuppgifterna för apotekare Sara Lindholm Larsson. Nu ansvarar hon och en kollega för inköpen av skyddsutrustning till Region Stockholm.
Till vardags är apotekare Sara Lindholm Larsson operativ chef för något som kallas Funktion PMI som svarar för all operations- och intensivvård på vuxna patienter på Karolinska universitetssjukhuset. Det är ett allvarligt och ansvarsfullt jobb. Hon ansvarar för att det finns operationssalar och intensivvårdsplatser på sjukhusen både i Solna och Huddinge och att allt fungerar som det är tänkt vid de cirka 35 000 operationer som normalt genomförs på Karolinska universitetssjukhuset varje år. Den kliniska verksamheten ansvarar klinikcheferna för, men Sara Lindholm Larsson ansvarar för ett effektivt verksamhetsstöd till den kliniska verksamheten. Hon har cirka 200 medarbetare under sig som hjälper henne se till att det fungerar, varav majoriteten av medarbetarna försörjer operationssalarna med material och sterila instrument. Men när coronaviruset slog till drogs all operationsverksamhet ned till ett minimum samtidigt som intensivvården växlade upp och tog över alla tänkbara utrymmen på sjukhusen.
– I början av mars gick vi upp i ett förstärkningsläge i Region Stockholm med anledning av covid-utbrottet. Det innebär att man inrättar en särskild stabsledningsstruktur enligt en modell som man använder inom NATO så att man sätter in en insatsledning på alla sjukhus som kan kommunicera med varandra, säger hon.
Istället fick hon ansvar att tillsammans med chefsläkaren se till att de fick in skyddsmateriel till sjukhuset. Tre veckor senare hade den uppgiften utvecklat sig till ett betydligt större uppdrag som omfattade behovet för hela Region Stockholm.
– Man konstaterade att behovet av skyddsutrustning skulle bli så mycket större än vad de ordinarie inköpsorganisationerna hade förmåga att täcka. Jag och min kollega Martin Tegnér, operativ chef för Tema Hjärta, kärl och neuro, fick uppdraget att leda insatsen och startade då det vi kallar för Region Stockholm Command Center för materialförsörjning, säger Sara Lindholm Larsson.
Inköpscentret är placerat mitt i verksamheten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Det består i dagsläget av ett 70-tal personer som är organiserade i fem olika inköpsceller som fokuserar på olika produkttyper som desinfektionsmedel, förkläden, visir eller ansiktsmasker. I varje inköpscell sitter representanter ifrån alla vårdgivare i regionen, men också ifrån lastbilsföretaget Scania som har lånat ut sina inköpare och företaget har även ett logistikteam på plats som ser till att det som köps in transporteras till Stockholm.
– De bokar flyg från Kina och skickar lastbilar ifrån alla möjliga ställen kors och tvärs i Europa och Sverige, säger Sara Lindholm Larsson.
I gruppen finns även ett analysteam som gör prognoser över hur mycket skyddsutrustning som kommer att behövas och hur mycket som ska köpas in. Dessutom ingår i gruppen ett team av vårdpersonal och arbetsmiljöspecialister som är ett stöd i samband med inköpen där även en kinesisk läkare ingår som hjälper till att granska certifieringar på produkter från Kina.
Men det är inte bara Scania som har ställt resurser till förfogande för att lösa krisen, berättar hon. Det är många företag som har ställt upp, även om de inte sitter på plats, och hon betecknar det som en gemensam insats för alla som har medverkat.
– Vi har till exempel ett samarbete med H&M som kontaktade oss och har nu ställt om sin produktion i Asien och tillverkar långärmade plastförkläden till oss. Först kom de hit och lät läkare och sköterskor prova och utforma modellen och nu producerar de i sina fabriker i Asien. Vi har köpt tre miljoner långärmade plastförkläden av H&M och sedan 1,7 miljoner av IKEA som alla flygs hem av SAS Cargo, säger hon.
Vad som har varit svårast att få tag på har varierat lite över tid.
– När vi började var det brist på det mesta, men den puck som vi löste snabbast var handsprit och yt-desinfektion. Då köpte vi tusentals liter som vi körde med lastbil till Scania där de packade om dessa tusentals liter i plastflaskor som vi fick skänkta av IKEA. Andningsmasker är det som det är störst efterfrågan på globalt. Där är det oerhört svårt att få tag på dem i rätt kvalitet och i tillräckliga volymer. Man kan ju inte flyga hem 100 masker från Kina utan man måste få tag på två miljoner, säger Sara Lindholm Larsson.
Hon medger att det har varit en process att lära sig köpa in saker på rätt sätt.
– I början så köpte vi kanske utan att kunna allting. Vi testade produkterna när de kom hit, efter att vi hade köpt dem. Någon gång har vi kunnat konstatera att de inte var bra vid testet och då har vi stoppat produkterna. Men allteftersom har vi lärt oss. Nu tar vi in ett provexemplar som vi testar och sedan lägger vi en beställning om det godkänns, säger hon.
När det gäller andningsmasker har de framförallt köpts in ifrån Kina, medan andra produkter företrädesvis köps in närmare.
– Vi har hela tiden fokuserat på att hitta inhemsk produktion bland annat för att det är lättare att transportera inom landet än från andra länder. Så när det gäller plastförkläden till exempel så har vi flera svenska leverantörer med fabriker. När det gäller visir har vi tre fabriker i Sverige och en i Danmark som vi handlar av som kan täcka in 54 000 visir per dag så de har en väldigt hög produktionskapacitet, säger Sara Lindholm Larsson.
Men nu har även andningsmasker kunnat börja tillverkas här i Sverige.
– Vi har under dessa veckor utvecklat ett andningsskydd med företaget Camfil i Trosa, och de har en produktionskapacitet på 100 000 andningsskydd i veckan vilket är fantastiskt. Nu när de stora leveranserna har börjat komma in har vi även kunnat vid behov skicka skyddsutrustning till andra regioner som så önskat, säger hon.
Hon tycker att det känns väldigt stimulerande och meningsfullt att kunna bidra i den här krisen. Något som verkar gå igenom hos alla på Region Stockholm Command Center.
– Alla brinner verkligen för detta. Och i och med att vi är placerad på sjukhuset, där min vanliga arbetsplats finns och IVA-platserna där alla de svåraste patienterna finns så är det ju mina kollegor som jobbar med de här patienterna så för mig är det otroligt fint att kunna bidra på det här viset, säger hon.
Hon tror också att närheten till de normala kollegorna och den kritiska vården ytterligare kan förstärka betydelsen för alla av hur viktigt det de gör är.
– Mina vanliga kollegor kan komma förbi och berätta om sin vardag med att behandla patienterna och då blir de ju riktiga personer som nästa timme står framför en covid-patient med den skyddsutrustning som vi har köpt in, säger hon.