Inget stöd för samband mellan hypertonimedicin och covid-19
Tre färska observationsstudier ger inget stöd för misstanken att behandling med ACE-hämmare eller Angiotensin-II-hämmare skulle öka risken att drabbas av covid-19 eller ge allvarligare symtom.
Cornonaviruset binder till enzymet ACE2 i lungorna, men det innebär ingen ökad risk för patienter som behandlas med läkemedel som påverkar ACE2. Foto: Shutterstock.
Under första-maj-helgen publicerade den högt ansedda vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine tre artiklar kring sambandet mellan hypertonibehandling med ACE-hämmare eller Angiotensin II-hämmare och risken att drabbas av covid-19 eller att få allvarligare symtom.
Bakgrunden är en hypotes baserad på djurstudier om att hypertoniläkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet uppreglerar enzymet ACE2 som i sin tur är den struktur som coronaviruset binder till i lungorna. Behandling med hypertoniläkemedlen skulle då, teoretiskt, öka antalet bindningsställen och därigenom öka risken för att smittas och att få ett allvarligare förlopp. Personer med hypertoni har dessutom varit vanliga bland de som drabbats av covid-19 i flera tidigare sammanställningar.
Men nu har alltså tre större studier publicerats för att försöka ge svar på om behandlingen verkligen innebär en högre risk. Alla tre studierna är observationsstudier som därför har en inbyggd risk för felkällor, men eftersom de alla är gjorda på olika sätt och kommer fram till samma slutsats är risken för systematiska fel mindre, resonerar ett antal läkare i en ledare i New England Journal of Medicine som kommenterar alla tre studierna.
I en databasstudie av över 8 900 covid-19-patienter i elva länder på tre kontinenter kunde forskarna se att ålder över 65 år, hjärtkärl-sjukdom, hjärtsvikt, en historik av arrytmi, KOL samt aktiv rökning var förknippat med en ökad risk att dö på sjukhus. Kvinnligt kön förknippades med en lägre risk. Men vare sig ACE-hämmare eller Angiotensin II-hämmare innebar någon ökad risk. Inte heller när forskarna tittade enbart på patienter med hypertoni kunde någon förhöjd risk ses.
I en fall-kontrollstudie i Lombardiet i Italien jämfördes knappt 6 300 bekräftade covid-19-patienter med närmare 31 000 matchade kontroller. Behandling med ACE-hämmare eller Angiotensin II-hämmare visade ingen ökad risk att drabbas av covid-19. En separat kontroll av patienter som drabbats av allvarliga symtom kunde inte heller visa något samband med hypertonibehandlingen.
Slutligen en studie ifrån New York omfattande drygt 12 500 patienter som testades för covid-19. Knappt 5 900 befanns smittade varav drygt 1000 hade allvarliga symtom. När smittade patienter jämfördes med de som fått negativt resultat på testet kunde forskarna inte se någon ökad risk för något hypertonimedel, inklusive ACE-hämmare eller Angiotensin II-hämmare.
Ledarskribenterna poängterar att alla tre studierna har svagheter på grund av den observationella metoden, men att det är betryggande att tre studier med olika studiepopulation genomförda på olika sätt ändå kommer fram till samma slutsats. De sammanfattar med att studierna inte ger något stöd till hypotesen att ACE-hämmare eller Angiotensin II-hämmare skulle innebära en högre risk att drabbas av covid-19 eller att drabbas av svårare symtom eller död i sjukdomen.
Ledaren: Inhibitors of the Renin–Angiotensin–Aldosterone System and Covid-19 >>
Artiklarna:
Cardiovascular Disease, Drug Therapy, and Mortality in Covid-19 >>
Renin–Angiotensin–Aldosterone System Blockers and the Risk of Covid-19 >>
Renin–Angiotensin–Aldosterone System Inhibitors and Risk of Covid-19 >>
