”En majoritet av svenskarna vill förstatliga apoteken”

Drygt sex av tio svenskar vill återförstatliga apoteken. Det visar en Novus-undersökning beställd av en organisation som kallar sig för Skiftet.

– Vi är en folkrörelse som engagerar folk främst genom namninsamlingar och demonstrationer. Vi är en ideell förening som finansieras av små-gåvor från vanligt folk som engagerar sig, säger Robin Zachari, kanslichef på Skiftet.

Organisationen är partipolitiskt obunden och driver enskilda sakfrågor, berättar han.

– Vi står på en tydlig plattform av feminism, solidaritet, gemensamma lösningar och arbetares rättigheter. Vi skulle nog placeras till vänster av de flesta, men vi har ingen lojalitet mot någon existerande rörelse utan vi driver sakfråga per sakfråga utifrån engagemang från folk, säger Robin Zachari.

Det finns, enligt honom, ingen som helst ambition att utvecklas till ett nytt politiskt parti.

– Över min döda kropp. Vi är en utomparlamentarisk rörelse, men inte som på 90-talet så att vi slänger sten, för det gör vi inte. Utan vi är en civilsamhällesorganisation som engagerar folk utan att gå under något politiskt partis flagg, säger han.

I undersökningen, som är genomförd av Novus, har drygt 1000 svenskar tillfrågats varav 66 procent har svarat. Skiftet ville ha svar på två frågor. Dels om en begränsad skattehöjning är motiverad för att skapa ett beredskapslager med medicin och sjukvårdsprodukter och dels om det är en bra idé att åter förstatliga apoteksverksamheten.

När det gäller finansieringen av ett beredskapslager anser 64 procent att det kan göras via en ny skatt.

– Det verkar finnas en god jordmån för ett parti som säger att de skulle vilja driva en beredskapsskatt, säger Robin Zachari.

På frågan om att förstatliga apoteken blir svaret lite mer svårtolkat eftersom organisationen har kopplat frågeställningen till det pågående coronautbrottet. Det exakta påståendet som de svarande skulle ta ställning till löd:

”Med tanke på de effekter Coronapandemin har haft på samhället och på dess invånare tycker jag det är en bra idé att åter förstatliga apoteksverksamheten. (Detta skulle inte beröra möjligheten att köpa receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln.)”

Här instämmer 40 procent helt och hållet och 25 procent delvis, men tolkningen försvåras av att kopplingen mellan cornona-pandemin och ägandeformen av apoteken är ganska luddig.

Hur skulle ett statligt apotekssystem ha kunnat påverka pandemin?

– Det handlar om en helhet, en kedja. När man hackar upp system som man gjorde vid omregleringen så blir det vissa punkter som väldigt lätt brister. Och när man har sådana system med sådana punkter då kommer det brista. Hade vi haft en hel kedja med ett statligt monopol tillsammans med lager och annat så tror vi att det skulle vara troligare att en sådan hel kedja skulle hålla ihop. Därför tror vi att ett sådant här läge behöver det vara en sammanhållen kedja för att kunna garantera den. Och det verkar som att folk håller med om den övergripande idén, säger Robin Zachari.

Det finns nu fler detaljhandelskedjor, men distributionskedjan från tillverkning till apotek är ju fortfarande sammanhållen.

– Jo, men vi kan ju se att den brister hela tiden. Vi kan också märka att väldigt många människor uppfattar att den brister, särskilt äldre människor. Så de som konsumerar mest läkemedel och har mest kontakt med apoteket är också de som känner allra starkast för att ha en sammanhållen kedja. Men det handlar också om ansvarsutkrävande. På en marknad, som apoteken har blivit, så finns den klassiska ”voice of exit” det vill säga om man inte gillar ett apotek kan man gå till ett annat. Och det kan vi ju se att det verkar folk uppfatta mer i Stockholmsområdet. Vi kan se att de som avviker är Stockholmsboende, säger han.

Undersökningen visar nämligen att universitetsutbildade män i Stockholmsområdet i lägre grad än andra anser att apoteken bör förstatligas. Men Robin Zachari pekar på att det ändå finns en majoritet som anser att apoteken bör förstatligas i hela landet.

– Äldre och boende i Norrland är mer instämmande till påståendet att vi bör förstatliga, medan människor i Stockholm är mer avståndstagande till förslaget. Samtidigt ska man komma ihåg att det är 30 procent som tar avstånd i Stockholm jämfört med 24 procent på landsbygden så det är ändå ganska små skillnader. Vi har mätt hur folk uppfattar det här, säger han.

Han håller dock med om att tolkningen av svaret försvåras av formuleringen. Det kan vara så att folk har svarat på om det var bättre förr innan corona-pandemin och omregleringen av apoteken.

– Absolut, det är en fråga och den kan inte svara på allting. Hade vi haft mer pengar hade vi kunnat ställa fler frågor, men nu har vi fått en ”snap shot” av hur folk uppfattar det, säger han.

Nästa steg för organisationen blir att försöka bilda opinion kring dessa frågor och Robin Zachari ser att det finns lite olika förutsättningar att nå framgång i de olika frågeställningarna.

– Vi kommer att säga att en begränsad skattehöjning för beredskapslager är rimligt och vi kommer att säga att en majoritet av svenskarna verkar vara intresserade av att förstatliga apoteksverksamheten. Sedan få vi se. Det som är mest troligt att det kommer att få effekt är väl frågan om beredskapslager eftersom där finns en bredare politisk samsyn och där är frågan mer; hur ska det ske snarare än om det ska ske. Där har ju vi pekat på ett sätt att göra det på, säger Robin Zachari.