Foto: Isabella Stenmark
Uppmärksammandet av restnoterade läkemedel i höstas fick stort genomslag i media. Åsikter, oro och missnöje över detta, har uttryckts från många olika håll.
För mig som jobbar på apotek är restnoterade läkemedel och varor ingen nyhet egentligen. Redan under mina första dagar som apotekarstudent fick jag lära mig att alltid kontrollera saldot för en beställningsvara. Jag fick också tidigt lära mig att restnoteringar verkligen kan sätta förmågan att lösa problem på prov.
Något som har utmanat mig de senaste veckorna är tillgängligheten på losartan 50 mg där tillverkaren i produktresumén anger att tabletten kan delas i lika delar. Det har inte funnits ett enda alternativ att beställa hem, oavsett förpackningsstorlek eller fabrikat. Och visst, några av er kanske genast tänker att det där inte är kliniskt relevant. Kanske inte. Men ibland anser jag att det är onödigt att utmana ödet genom att expediera en tablett utan skåra, eller en tablett med skåra där det i bipacksedeln tydligt står ”får ej delas”. Det känns som en onödig, om än lindrig, felexpedition.
I rollen som farmaceut kan jag inte hänga upp mig på problemen, utan här gäller det att fokusera på lösningarna.
Mitt första lösningsförslag i det här fallet, var att med hjälp av FASS, lokalisera det närmsta apoteket som hade varan i lager. Jag har alltid föreställt mig att alla farmaceuter gör så och jag blir lika förvånad när jag möter en kund som är inne på apotek nummer fyra, i en blind jakt på sitt läkemedel. Jag hoppas dessa enstaka fall av ohjälpsamt bemötande, drivs av lathet hos den enskilda farmaceuten snarare än tankar om konkurrens.
Jag lyckades faktiskt att hitta enstaka förpackningar losartan 50 mg med delbar tablett. Och för att förebygga ett femte lönlöst apoteksbesök för kunden, ringde jag för att stämma av lagersaldot.
Det som sedan händer efter min förklaring om delbara tabletter och tillgänglighet, är för mig obegripligt. Från andra änden av luren hör jag. ”Självklart kan vi lägga undan varan, men det här uttaget kommer inte att bli inom förmånen. Det här märket är varken det förskrivna eller periodens vara och då får vi inte ge någon rabatt. Det vet du väl!?”
När jag svarade med en lång tystnad, tolkades detta kanske som att jag fick mig en ordentlig tankeställare. I själva verket var jag mållös över den okunskap som jag mötte från andra sidan luren.
Det här är alltså helt sant. Jag har under de senaste veckorna mött flera kunder som inte har fått hämta ut en delbar tablett losartan 50 mg inom förmånen, motiverat med att det inte är periodens vara.
Det verkar faktiskt som att det finns stora kunskapsluckor beträffande vad en farmaceut får och inte får göra. Eller till och med, vad en farmaceut bör och inte bör göra. Vi är så hårt drillade av periodens vara, högkostnadsskydd och priser att en del farmaceuter till synes inte vet och/eller inte får lära sig att vårt ansvar är större och omfattar mer än så.
Om förskrivaren i doseringstexten anger att patienten ska ta ½ tablett skall farmaceuten vid expeditionstillfället kontrollerar att tabletten är delbar. Om varken periodens vara eller förskriven vara är delbar har farmaceuten rätt att göra en ändring i receptet av tekniska skäl. Det vill säga, farmaceuten kan expediera ett annat likvärdigt märke som är delbart, inom förmånen, utan att förskrivaren kontaktas. Ändringen i receptet skall göras i syfte att säkerställa och underlätta läkemedelsbehandlingen och ändring får inte leda till att verkan blir en annan än den avsedda. Fler exempel på skäl till tekniska byten finns i vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.
Så där stod jag med luren i handen och försökte lönlöst förklara vad ett byte av tekniska skäl innebär. Det slutade med att kunden hämtade ut sin vara utanför förmånen, i rädsla över att bli helt utan. En del har säkert råd att göra så, men inte alla.
Å min yrkeskårs vägnar blir jag besviken när jag hör och själv får erfara situationer likt denna. Det finns inga som helst anledningar att neka en kund en delbar tablett inom förmånen när alla alternativ är restnoterade. Jag undrar hur man som farmaceut resonerar i det kundmötet. Okej, man har inte expedierat något annat än periodens vara inom förmånen, men har man reflekterat över hur en utebliven behandling kan påverka kunden? Och om den behandlande läkaren ringer och ifrågasätter agerandet, vad säger man då?
Det räcker inte att referera till sin universitetsexamen och legitimation. Jag tycker att man som farmaceut har en skyldighet att ständigt vara påläst och uppdaterad. Jag tycker att en farmaceut i första hand skall drivas av att på alla sätt underlätta en läkemedelsbehandling. En kund ska inte nekas sitt läkemedel på grund av okunskap hos farmaceuten, i annat fall är det verkligen läge att ifrågasätta hur vi säkrar kompetens på våra apotek.
