”Vi kan sluta prata om recept”

Det argumenterar Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening, för i en debattartikel i Läkartidningen.

Om mindre än ett år, den 1 juni 2020, införs den nationella läkemedelslistan som ska göra att sjukvård, apotek, omsorg och patient har samma information om patientens förskrivna läkemedel. Tanken är att det ska bidra till att förbättra patienternas läkemedelsbehandling.

Men för att nå dit måste sjukvården anamma ett nytt synsätt på recept och läkemedelsbehandling, uppmanar Fredrik Boström.

Enligt honom är det oroande att ”stora delar av vården enbart tycks se den nationella läkemedelslistan som ett sätt att lösa kommunikationsproblem mellan olika regioner och/eller olika läkare, och i viss mån mellan regionernas och apotekens system.”

Också för apoteken kommer den nationella läkemedelslistan innebära förändringar. Även om apoteken redan i dag har all information om alla patientens recept via receptregistret, och kan ta del av uthämtade recept om patienten ger sitt samtycke, så kommer nationella läkemedelslistan att uppdateras kontinuerligt vid förändringar i förskrivningen.

”Detta ger en tydligare överblick över patientens läkemedelsbehandling än vad en samling elektroniskt sparade recept kan ge och ger farmaceuterna större möjligheter att förbättra patientens läkemedelsbehandling” skriver Fredrik Boström.

Han efterlyser också att nationella läkemedelslistan ska omfatta all patientens läkemedelsbehandling – även den som sker på sjukhus och inom omsorg, vilket inte är planen i nuläget. Liksom att receptfria läkemedel som patienten rekommenderats vid kontakter med 1177 borde ingå.

”När läkemedelslistan träder i kraft har vi en samlad läkemedelsbehandling att utgå ifrån i vårt omhändertagande av patienten, och vi kan sluta prata om recept” skriver Fredrik Boström.

I nästa nummer av Svensk Farmaci, som utkommer den 6 september, publicerar vi ett större tema om den nationella läkemedelslistan.

Läs hela debattartikeln här.