Cytostatika, vissa p-piller, litium, eksemsalvor och tabletter mot springmask. Det är några av de läkemedel som har restnoterats under de senaste månaderna. I vissa fall fick leverantören ändå fram läkemedlet till slut – men i andra fall har apotekspersonalen mött missnöjda kunder, som i vissa fall anklagar apoteken för att en vara är slut.
– Diskussionen om läkemedelstillgängligheten på apoteken är ständigt pågående. Men begreppet tillgänglighet är inte helt tydligt och det är ett skäl till att vi har gjort den här rapporten. Vi vill visa hur svårt det är för apoteken att tillgodose kundernas rättmätiga höga krav, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening, som företräder apotekskedjorna.
I rapporten används dels siffror från årliga mätningar av den så kallade servicegraden, dels en undersökning från 2015 om skäl till varför läkemedel inte lämnas ut. Och den så kallade servicegraden på apoteken var 96 procent under 2018. Det betyder att av 100 expedierade recept fanns läkemedlet i lagret i 96 procent av fallen. Enligt Fredrik Boström är servicegraden ungefär lika hög mellan apotekskedjorna.
– Siffran 96 procent är en andel av det totala antalet expeditioner under 2018. Det kan givetvis variera mellan enskilda apotek, så servicegraden kan vara lägre lokalt, men vi har inte tillgång till särredovisade siffror, säger Fredrik Boström.
Enligt undersökningen från 2015, som är gjord med enkätfrågor direkt vid apotekskassan, finns flera skäl till att läkemedel inte lämnas ut. I hälften av fallen var läkemedlet tillfälligt slut på apotekets lager alternativt inte alls lagerfört på det aktuella apoteket eftersom det så sällan efterfrågades.
Mindre vanliga skäl var att det rörde sig om ett licenspreparat eller ett ex tempore-läkemedel. Restnotering var ett ännu mindre vanligt skäl – för 15 procent av de recept som inte kunde expedieras var skälet att läkemedlet var restnoterat.
Enligt Fredrik Boström är en viktig slutsats av rapporten att tillgängligheten på apoteken inte har försämrats, utan servicegraden på 96 procent är tvärtom en siffra som är representativ för hur det har sett ut under ett antal år – och till och med en marginell förbättring jämfört med föregående år.
– En ännu högre servicenivå med skulle innebära större kostnader för lagerhållning och inte vara försvarligt ur miljösynpunkt. De flesta av de 12 000 olika läkemedel som säljs under ett år hämtas ut så sällan att om alla apotek skulle ha dem i lager skulle förpackningarna behöva kasseras efter ett tag, för då skulle de ha hunnit bli gamla, säger Fredrik Boström.
Han ser i stället lösningar i olika påminnelsesystem, kanske via sms, där kunder som använder ovanliga preparat ber om att få påminnelser när det är dags att hämta ut nya läkemedel. Då kan apoteken samtidigt beställa hem varan, som då sannolikt kommer hämtas ut inom kort.
En annan slutsats, enligt Fredrik Boström, är att restnoterade läkemedel visserligen var en mindre vanlig anledning till att läkemedel inte kunde hämtas ut när saken undersöktes 2015, men mycket talar för att restnoteringarna har blivit vanligare sedan dess. Och restnoteringar är allvarliga, eftersom de faktiskt innebär att patienter kan bli helt utan läkemedel under en längre period.
– Här krävs snabb och bra nationell information till förskrivare, patienter och apotek om vilket preparat som kan ersätta det restnoterade, säger Fredrik Boström.
