Robot avlastar farmaceuter från tungt jobb

Det kan vara tungt att bereda läkemedel. Ibland ska stora volymer dras upp genom trånga slangar och det kräver starka handleder och kraft i fingrarna. Cytostatikaberedning kan dessutom ge en gnagande oro för att andas in ångor eller få giftiga läkemedel på sig.

Allt det här vet Robert Baghdarsarian, en av de nyanställda farmaceuterna på den nystartade enheten för läkemedelsberedning på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har blandat läkemedel i många år, men nu är han en av dem som hanterar sjukhusets nyinköpta cytostatikarobot.

– Så småningom ska alla vi som bereder cytostatika kunna hantera roboten. Den är en avlastning och sparar händerna från slitningar av monotona rörelser, säger han.

Roboten, som har döpts till Blandinator av barnonkologens patienter, har kostat ungefär fem miljoner kronor. Tillkommer gör ett serviceavtal på en halv miljon kronor per år, pengar som säkrar utveckling och att leverantören får igång roboten vid driftsstörningar.

För sådana kommer att komma. Tekniken är fortfarande ganska outvecklad och det har varit knivigt att få digitala system att samarbeta, så att till exempel läkarordinationer automatiskt når roboten. I stället har farmaceuterna knappat in ordinationer för hand, vilket är krångligt och riskfyllt.

Men när problemen är lösta väntas roboten ge en större patientsäkerhet, bland annat för att den väger och fotograferar alla läkemedel, under alla moment i produktionen. Då kan fler ögon i efterhand se vad en blandning innehåller och att den är korrekt.

Det är inte möjligt vid mänsklig tillverkning, där det alltid finns risk för sammanblandning eller felräkning, hur noggrann farmaceuten än är, och då går det inte att upptäcka i efterhand.

Men dokumenterandet tar tid. Blandinator jobbar lite långsammare, men frigör ändå arbetstid för farmaceuterna. En stor vinst, säger Mattias Paulsson, biträdande chefsapotekare vid Akademiska sjukhuset:

– Vi har sjuksköterskebrist på sjukhuset. Om vi kan stötta sjuksköterskorna genom att till exempel bereda antibiotika eller annat som de nu gör själva ute på avdelningarna, då får de mer tid med patienterna.

Blandinator kommer dock inte lösa någon sjuksköterskebrist, utan på sin höjd ge en lätt lindring. I bästa fall kan roboten frigöra strax under en farmaceuts arbetstid, som då kan ägnas åt att stötta sjuksköterskor.

Den dyra servicen kan till viss del kompenseras av lägre kostnader för engångsmaterial. Roboten behöver bara kanyler, som är mycket billigare än de engångsmaterial som krävs vid en manuell blandning.

– Här görs också en miljövinst, utöver vinster i arbetsmiljö, patientsäkerhet och avlastning för sjuksköterskorna. När man rabblar fördelar är det svårt att förstå att inte alla satsar på en cytostatikarobot, säger Mattias Paulsson.

En förklaring till det kan ligga i att roboten är just en robot; den kan bara göra exakt det man lärt den. När ett läkemedel byter förpackning tar det upp till en vecka för roboten att lära sig det. Under tiden behöver beredningar åter göras manuellt, så personalstyrkan måste finnas kvar och vara upptrimmad.

Trots denna skörhet vill Mattias Paulsson att även andra läkemedel, som till exempel antibiotika, på sikt ska beredas av robotar.

En annan förklaring kan vara att många sjukhus köper läkemedelsberedning från en extern part. På just Akademiska sjukhuset bereddes läkemedel tidigare av Apoteket AB.

– Vi har tagit tillbaka den verksamheten. Det har vissa mindre sjukhus redan gjort men vi är först ut av universitetssjukhusen. På ett så här stort sjukhus blir volymerna tillräckliga för att motivera en investering och jag tror det är därför vi var först i Sverige med en beredningsrobot, säger Mattias Paulsson.

Se en film om cytostatikaroboten här.

Artikel ur Svensk Farmaci nr 3/2019.