“Löser inte problemen på området”
Läkemedelsutredningen fokuserar på läkemedel snarare än på läkemedelsanvändning – och det är synd, då det var det sistnämnda som skulle trimmas upp. Det är huvudbudskapet i Sveriges Farmaceuters remissvar till regeringen.
Ulf Janzon, ordförande i Sveriges Farmaceuter, tycker att utredningen generellt sett har haft för låg ambitionsnivå.
– Det här är inte den stora utredningen som kommer lösa alla utmaningar inom området. Den innehåller bra förslag som löser små problem, men de stora problemen finns kvar. Jag tror tyvärr att vi kommer att få se ännu en utredning inom några år, säger Ulf Janzon.
Till de små problemen som blir lösta om regeringen lyssnar på utredaren räknar han bland annat förslaget att göra alla preventivmedel kostnadsfria för personer upp till 26 år, även de som inte ingår i läkemedelsförmånen, samt förslaget att insulin inte längre ska vara gratis utan behandlas på samma sätt som övriga läkemedel inom förmånssystemet.
Däremot är Sveriges Farmaceuter kritiskt till utredningens huvudförslag, nämligen det att staten bör ersätta regionerna för läkemedel inom ramen för det generella statsbidraget. I dag ersätts regionerna med ett riktat bidrag som ska täcka kostnaden för läkemedel i öppenvård.
Att göra en sådan förändring innebär en svaghet i bedömningen av vad som är god läkemedelsanvändning, anser Sveriges Farmaceuter, eftersom det då blir regionerna som ensamma avgör vad som är kostnadseffektivt.
Därmed kommer inte andra parters syn på kostnadseffektivitet att vägas in. Dit hör till exempel arbetsgivarnas, kommunernas och Försäkringskassans syn på kostnadseffektivitet.
– För att ta ett konkret exempel kan man jämföra ett läkemedel som gör individen frisk på fem dagar och som kostar 100 kronor med ett som gör individen frisk på tre dagar och som kostar 150 kronor. För individen och arbetsgivaren finns stora vinster i att bli frisk fortare, men med den ansträngda budgetsituation som finns i regionerna finns samtidigt en strävan efter att betala så lite som möjligt för läkemedel. Att överlåta hela bedömningen till regionerna innebär en risk för att mindre hänsyn tas till kostnad och nytta sett ur ett brett samhällsperspektiv, säger Ulf Janzon.
Sverige Farmaceuter är också kritiskt till förslaget att fortsatt tillåta hemliga avtal mellan regionerna och läkemedelsbolag. Sådana hemliga avtal är, enligt utredningen, viktiga för att få fördelaktiga priser och hålla nere kostnader. Men det sker på bekostnad av viktig transparens, vilket är i otakt med tiden, anser Ulf Janzon:
– En offentliganställd apotekare kan då hamna i sitsen att ha prioriterat behandling med ett mycket dyrt läkemedel framför ett som är ganska dyrt – detta då de faktiska priserna inte är kända. Det ger också en skev bild i samhällsdebatten, när läkemedelskostnaderna diskuteras utan att hänsyn tas till de verkliga kostnaderna, efter rabatt. Vi har en hög tilltro till betydelsen av transparens i andra sammanhang som gäller välfärden, vi borde ha det även här.
Vidare befarar Sveriges Farmaceuter att arbetsmiljön på apoteken riskerar att försämras om utredningens förslag kring parallellimporterade läkemedel realiseras, ett förslag som innebär att apoteken beräknas få 250 miljoner kronor mindre i intäkter.
Förbundet har inga åsikter om förslaget i sig, men om apoteken inte kompenseras innebär det att recepthanteringen blir ännu mindre lönsam än i dag, vilket troligen missgynnar de redan i dag pressade apoteksanställda farmaceuterna.
Utredaren har inte sett farmaceuternas roll i läkemedelshanteringen, anser Sveriges Farmaceuter, som tycker att kompensation till apoteken för de uteblivna intäkterna borde ha preciserats i utredningen.
Helst vill fackförbundet att regeringen gör en mer omfattande genomgång av apotekens handelsmarginal.
– Ett önskemål vore att skapa ett system där apoteketen ersätts per expedierat recept, varje receptrad, och inte som i dag, baserat på läkemedlets pris, säger Ulf Janzon.
FAKTA: Vad är läkemedelsutredningen?
Läkemedelsutredningen tillsattes 2016 och det övergripande målet var att föreslå ett långsiktigt, hållbart system för kostnadseffektiv användning av läkemedel. Särskild utredare var Toivo Heinsoo och slutbetänkandet lämnades över till regeringen i januari i år. Remissvändan är nu över.
