Den 8-14 april genomfördes den så kallade seniorveckan för att öka användningen av expertstödet EES. Med EES kan farmaceuterna på apotek analysera patientens recept för att förbättra läkemedelsanvändningen, framför allt bland dem över 75 år.
Preliminära siffror visar att nästan 240 000 EES-analyser gjordes under veckan varav närmare 80 000 bland personer över 75 år, enligt statistik från Sveriges Apoteksförening. Därmed ökade antalet analyser med 41 procent jämfört med veckan innan.
Det är även en ökning jämfört med fjolårets seniorvecka, då totalt 140 000 EES-analyser gjordes, varav 55 000 bland dem över 75 år.
Inför årets seniorvecka uppmanade Sveriges Farmaceuter alla sina medlemmar på apotek att aktivt stänga ner så många signaler som möjligt som EES ger ifrån sig om potentiella läkemedelsrelaterade problem.
I samband med att signalen stängs ner ska farmaceuten kryssa i vilken åtgärd som vidtagits, men under förra årets seniorvecka stängdes bara 7 procent av signalerna.
Budskapet från förbundet i år var att apoteksfarmaceuterna ska våga lita på att de har kompetens att avgöra vilken åtgärd som behövs.
Men årets statistik visar att farmaceuterna, när det gäller målgruppen 75 år och äldre, bara stängde 8 procent av signalerna, vilket är på samma nivå som i fjol. Samtidigt stängdes tre gånger så många signaler under seniorveckan som veckan före.
Sveriges Apoteksförening ska nu analysera närmare vilka signaler som stängs, och möjliga orsaker till att så många inte stängs.
En möjlig orsak kan vara att farmaceuterna i mötet med patienten behöver fokusera på det som ger störst nytta, tror Apoteksföreningens chefsfarmaceut Fredrik Boström.
“Är det signaler som inte rör det läkemedel som expedieras just den gången så kan det vara svårt att ta upp det på ett bra sätt i dialogen” skriver Fredrik Boström i ett mejl till Svensk Farmaci.
Han framhåller att i fjol var så kallade B-interaktioner den vanligaste orsaken bakom signalerna bland äldre, och att dessa samtidigt stängdes i lägst grad. En anledning kan vara att många av dessa interaktioner inte har någon klinisk betydelse som man som farmaceut är van att se och bedöma.
“Men att verkligen stänga signalen kräver lite mer insats och om det dessutom inte rör det som expedieras just denna gång så ser man det som bättre att låta signalen vara kvar. När sedan något av läkemedlen som berörs av interaktionen expedieras så kan den farmaceuten bättre ta dialogen och verkligen säkerställa att det inte är någon klinisk risk” skriver Fredrik Boström.
