Den så kallade seniorveckan genomfördes i april på initiativ av Sveriges Apoteksförening, med målet att erbjuda alla kunder som var 75 år eller äldre en enklare läkemedelsgenomgång.
Genomgången omfattade en körning av aktuella läkemedel i Elektroniskt expertstöd, EES, som gör att farmaceuten kan analysera läkemedelsinformationen i kundens alla elektroniska recept.
Expertstödet kan till exempel upptäcka om kunden har flera läkemedel med samma verkan, om några läkemedel krockar eller om doseringen är för hög. Verktyget har funnits i bruk under flera år, men användningen har legat på låga nivåer.
Nu har forskare vid e-Hälsoinstitutet på Linnéuniversitetet i Kalmar studerat användningen av EES under seniorveckan.
Resultaten visar att för apotekskunder över 75 år gjordes drygt 55 000 analyser med expertstödet, uppger farmaceuten och forskaren Tora Hammar i ett mejl till Svensk Farmaci. Det motsvarar 23 procent av de kunder i åldersgruppen som hämtade ut läkemedel på recept under den veckan.
Totalt för hela befolkningen genomfördes 144 000 slagningar med EES under seniorveckan, vilket var rekord för systemet.
Vid varje analys genereras ett antal signaler om potentiella läkemedelsrelaterade problem där farmaceuter får ta ställning till om det behövs någon åtgärd. Under seniorveckan utfärdade EES-systemet 330 000 sådana signaler.
Hur många av dem som motsvarar verkliga problem som farmaceuten behöver åtgärda är oklart, enligt Tora Hammar. Men bara runt 22 000 av alla signaler, motsvarande 7 procent, stängdes ner av farmaceuten.
– Vi ser också att farmaceuterna ofta gör åtgärder som inte registreras, de stänger alltså inte signalen i EES av olika anledningar. Det är en stor ökning av antalet stängda signaler jämfört med tidigare, men vi ser också att det kanske behövs utbildning kring varför det är viktigt att stänga ner signalerna, skriver Tora Hammar till Svensk Farmaci.
Forskarna har även undersökt hur farmaceuterna upplevde att arbeta med expertstödet. Bland annat har de analyserat data från en enkät som skickades ut till 1 500 farmaceuter, varav 30 procent svarade.
Analysen är ännu inte avslutad, men redan nu kan forskarna säga att runt 90 procent av de farmaceuter som besvarade enkäten tycker att EES är ett stöd i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre.
– Det visar att detta är ett bra och ändamålsenligt verktyg. Dessutom ger det en föraning om att användningen av EES kommer att öka i framtiden, vilket jag är övertygad om ger en bättre farmakologisk kontroll, säger Robert Svanström, som är chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.
Resultaten av studien är ännu inte publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, men presenterades under ett seminarium förra veckan på mässan Apoteksforum i Kista.
Studien gjordes i samarbete med e-Hälsomyndigheten, som förvaltar EES, och finansierades av Apotekarsocieteten, Unionen och Sveriges Apoteksförening.
Tora Hammar hoppas nu på mer forskning om bland annat om de kliniska effekterna av farmaceuternas arbete med EES, vilket ännu inte studerats.
