Samtal från apotekare minskade återinläggningar

Att kliniska apotekare ringer upp patienter som får många läkemedel efter utskrivning från sjukhus minskar dramatiskt risken för att de åter ska läggas in både på 30 dagars och 90 dagars sikt, visar en irländsk studie, publicerad i British Journal of Clinical Pharmacology.

– Det är en mycket intressant studie. Sjukvården ser visserligen annorlunda ut på Irland jämfört med Sverige, men den här studien är gjord på ett av deras undervisningssjukhus där de verkligen har kliniska apotekare på varenda vårdavdelning. Svenska apotekare åker ofta till just detta sjukhus för exjobb och liknande, säger Elisabeth Gustafsson, utvecklingschef vid närsjukvården i östra Östergötland och chef över de kliniska apotekarna i Norrköping.

Allt detta innebär att det aktuella sjukhuset redan tar väl hand om patienterna när det gäller läkemedelsanvändning. Men trots det hade de strukturerade uppföljningssamtalen alltså en stor effekt.

Samtalen skedde vid tre tillfällen efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset. Det första gjordes inom tio dagar efter utskrivningen, det andra efter en månad och det tredje i början av den tredje månaden efter utskrivningen.

Totalt 211 patienter över 18 år med tio läkemedel eller fler mot kroniska åkommor inkluderades i studien, snittåldern var 68,8 år. Alla patienter kunde av olika skäl inte nås med samtliga tre telefonsamtal, men 131 patienter, eller över 60 procent, kunde det.

Och bland dem så minskade återinläggningsrisken markant. Endast elva patienter i den gruppen lades in inom 30 dagar jämfört med 38 i den köns-, ålders- och sjukdomsmatchade kontrollgruppen – en minskning med över två tredjedelar.

Samma mönster sågs vid återinläggning inom 90 dagar där 33 patienter som fick samtliga telefonsamtal lades in jämfört med 65 patienter i kontrollgruppen, i princip en halvering.

Sett till hela patientunderlaget, det vill säga alla patienter i interventionsgruppen, även de som inte nåddes av alla telefonsamtal, hade insatsen också en signifikant god effekt.

Totalt lades 18 procent av patienterna i interventionsgruppen in på sjukhus igen inom 30 dagar jämfört med 28 procent i kontrollgruppen och knappt 34 procent i interventionsgruppen lades in inom 90 dagar jämfört med knappt 49 procent i kontrollgruppen. En absolut minskning med 10-15 procent av antalet återinlagda patienter.

– Det skulle vara jättespännande att göra en liknande studie i Sverige. Kunde vi visa sådana här effekter skulle vi få ett otroligt intresse för kliniska apotekare. Jag ska ta upp det här i apotekargruppen för jag vill försöka göra något liknande här, säger Elisabeth Gustafsson.

När de irländska forskarna räknar på kostnadseffektiviteten kan de dessutom visa att den minskade risken för återinläggning, förutom minskade besvär för patienterna, också är en god affär för sjukvården.

För varje satsat pund får sjukvården tillbaka närmare 30 pund mätt på 30-dagarsnivån och cirka 24 pund vid 90-dagarsnivån, räknat på samtliga deltagande patienter oavsett hur många telefonsamtal de tog emot. För de som fick alla tre samtalen var besparingarna ännu större.

I Sverige kan uppföljning av patienter efter utskrivning från sjukhus göras av sjuksköterskor, lite beroende på landsting. Men Elisabeth Gustafsson menar att det är en poäng att det är kliniska apotekare som ringer upp patienterna i stället.

– När man tittar på vad de kliniska apotekarna hjälper till med i studien så var det ju en mängd frågeställningar från patienterna om biverkningar, följsamhet och långtidseffekter av att ta medicinerna, det är ju klockrent farmaceutjobb. Det är inte så lätt för en sjuksköterska att svara på det, där har vi en bättre kompetens, säger hon.

Här finns studien publicerad.