“Många tårar att torka”

År 2017 gjordes en enkätundersökning om den psykosociala arbetsmiljön bland studenterna på Uppsala universitets. Värst mådde studenterna inom den farmaceutiska fakulteten.

Jag har länge grubblat över varför just den farmaceutiska fakultetens studenter skulle må sämre än övriga fakulteter. Mitt i allt grubblande insåg jag att en stor del av de jag känner som studerar till apotekare eller receptarier mår psykiskt dåligt på grund av sina studier. Så ska det inte behöva vara.

Jag vet att våra studier är väldigt krävande. Det är svåra kurser som kräver en djupare förståelse inom diverse vetenskapliga ämnen. Ska man sänka kraven som universitetet ställer på studenterna? Det vore väl inte någon vidare bra idé; vi ska ju trots allt ha hand om människors hälsa när vi kommer ut i arbetslivet.

Kunskapskraven kan inte bli för höga när människors hälsa är i ens händer. Däremot kan man ta en titt på det stöd studenterna får. Vi studenter blir erbjudna tjänsten Studenthälsan, där vi till exempel kan boka tid med en kurator för att få hjälp med den stress och ångest som många upplever. Har man problem med oavslutade kurser och andra frågor kring utbildningen kan man besöka studievägledarna.

Trots dessa insatser från universitets sida kvarstår dessa problem. Utifrån mina egna erfarenheter och mina diskussioner med andra som mår psykiskt dåligt över studierna, är tidspressen och kunskapskraven en stressfaktor. Man vill ju prestera så bra som man bara kan och bli godkänd på alla uppsatser, labbrapporter och tentor.

Men ett problem som uppkommit är att vissa studenter blivit underkända på en tenta, sökt konsultation hos studievägledarna och uppmanats att hoppa av utbildningen eller ta studieuppehåll.

Många gånger är det inte det råd man vill ha, och många gånger är det ett råd som inte behövs.

Nu kanske ni som läser detta tänker att man inte ska ha en massa omtentor eftersläpandes genom utbildningen, vilket jag håller med om. Att ha ett flertal omtentor som man släpar på termin efter termin gynnar ingen.

Men dessa råd har getts till studenter med exempelvis två omtentor eftersläpandes. Att klara av två omtentor samtidigt som man studerar ordinarie kurser låter svårt och det är det, men det är inte omöjligt.

Ett råd att ge en student i en sådan situation är att det kan vara svårt att klara av så många kurser på en och samma gång, att studenten i fråga kommer att behöva hitta rätt studieteknik och göra upp en rimlig planering. Därefter kan man ge rådet att om det blir för stressigt kan man ta studieuppehåll och ta igen omtentorna då.

Jag är medveten om att det kan skapa mer stress att läsa flera kurser samtidigt, jag har själv varit i den sitsen. Poängen är inte att inte råda någon till studieuppehåll, utan tvärtom kan det i vissa fall gynna en mer än vad man själv tror.

Problemet ligger i hur studenten uppfattar dessa råd. En student jag talade med uppmanades att byta utbildning helt, då hennes studieresultat hade hamnat i en svacka. Det var många tårar man fick torka från hennes kind under det samtalet.

Att få underkänt på examinationer är tufft, man ifrågasätter sitt eget intellekt och om man trodde att man var stressad innan kommer man inse ganska snart att man är dubbelt så stressad efter ett underkänt resultat.

Det kan då vara skönt att få konkreta och lite positiva råd, hellre än att höra att man inte hör hemma på utbildningen.

Ava Joher, ordförande i Sveriges Farmaceuters studentsektion.