Läkemedelsutredningen har sett över systemen för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel och i fredags lämnade den särskilde utredaren Toivo Heinsoo över sitt slutbetänkande till socialministern.
En stor förändring är att regionerna föreslås få hela kostnadsansvaret för läkemedel. Dagens särskilda statsbidrag som regionerna får för läkemedel inom förmånssystemet tas bort och i stället ska regionerna få ett generellt statsbidrag.
Samtidigt får regionerna behålla all återbetalning från sina rabattavtal med läkemedelsbolag, i stället för att staten ska ha en viss andel. Detta ska enligt utredningen ge regionerna incitament att effektivisera användningen och ha koll på sina upphandlingar.
Ytterligare ett förslag är att införa ett särskilt statsbidrag för att stötta användningen inom vissa läkemedelsområden. Dessa områden ska utses genom en överenskommelse mellan stat och regioner och skulle till exempel kunna röra nya cell- och genterapier, enligt utredningen.
Läkemedelsutredningen vill också ge staten bättre möjligheter att göra läkemedelsanvändningen mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv genom att Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Socialstyrelsen får nya uppdrag kring uppföljning.
Dessutom ska en ny myndighet, Läkemedelsrådet, inrättas och sköta alla förhandlingar med läkemedelsföretagen, enligt förslaget. Den nuvarande expertgruppen för nya terapier, NT-rådet, ska skrotas.
Sveriges Farmaceuters ordförande Ulf Janzon välkomnar utredningen. Bland annat lyfter han fram förslaget att Läkemedelsverket får i uppdrag att snabbt publicera kunskapsunderlag för nya läkemedel, och satsningen på att snabba upp tillgången till nya viktiga läkemedel.
Ulf Janzon gillar även utredningens förslag om att använda uppföljning och återkoppling mer aktivt för att göra läkemedelsanvändningen mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv.
Däremot skulle han vilja se en bredare diskussion om patientrapporterade data. Han betonar att han ännu bara läst igenom utredningen snabbt, men att den bara verkar fokusera på tillgängliga data i sjukvården.
– I så fall innebär det att den stora potential som patientrapporterade data innebär försummas, och då också att de möjligheter som apoteksfarmaceuten kan ha för att bidra till datainsamlingen förbises. Detta är olyckligt med tanke på det ökande patientfokus som finns i hälso- och sjukvården, där olika typer av patientrapporterade data är viktiga instrument för att värdera utfall och nytta, säger Ulf Janzon.
Utredningen föreslår även att apotekens förhandlingsrätt för parallellimport av läkemedel utan generisk konkurrens tas bort. Något som Sveriges Apoteksförening ställer sig kritisk till.
– Att ta bort apotekens förhandlingsrätt på parallellimporterade läkemedel kan få negativa effekter på tillgängligheten till många av våra vanliga läkemedel, något som inte gynnar apotekens kunder. Utredningens fokus har varit en liten grupp nya och dyra läkemedel, men förslagets utformning ger negativa effekter på alla läkemedel som potentiellt kan parallellimporteras säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, i ett pressmeddelande.
Läkemedelsutredningen tillsattes 2016 och är den första stora genomlysningen av finansieringen av läkemedel inom förmånen sedan 1998, då ansvaret för subventionerade läkemedel flyttades från staten till landstingen.
För ett drygt år sedan lämnade utredningen ett delbetänkande och fastslog redan då att en helstatlig finansiering av läkemedel var utesluten. Men man lämnade öppet om landstingen skulle ta hela kostnadsansvaret eller dela det med staten.
