”Bättre koll på äldres läkemedel behövs”
BLOGG: Att låta äldre som får många läkemedel slippa ”generika-oket” och att minimera antalet läkarkontakter. Det är några exempel på hur läkemedelsbehandlingen av äldre kan förbättras, skriver Anders Cronlund.
Personalized medicine har många svenska översättningar: individualiserad medicin, individanpassad medicin, personlig medicin, personaliserad medicin, skräddarsydd medicinering …
Begreppet hårdlanserades för cirka tio år sedan, trots att delar av det som till exempel anpassad dosering funnits i många decennier. Liksom ofta med ”buzzwords” tar verkligheten längre tid på sig än ordsvallen och den uppmålade bilden av gentypning inför medicinering förekommer endast undantagsvis.
Ändå har en hel del hänt framförallt när det gäller barn, kvinnor och äldre.
För äldres medicinering finns en växande kunskapsmassa att ta hänsyn till: nedsatt njurfunktion, minskad muskelmassa med mera. Apotekarsocieteten har sedan länge varit pådrivande kring äldre och läkemedel. Och viktiga insatser har gjorts av Äldrecentrum med professor Johan Fastbom som drivande kraft samt i samarbetet ”Koll på läkemedel”, som drivs av Apoteket AB, SPF seniorerna och PRO.
Resultatet är bland annat att läkemedelsgenomgångar till äldre över 75 år och med fler än fem läkemedel är lag. Socialstyrelsens Öppna jämförelser: vård och omsorg om äldre visar både framsteg och bakslag på området. Olämpliga läkemedel till personer över 80 år har halverats mellan 2016 och 2017. Däremot ökar andelen över 75 år som under samma period äter fler än tio läkemedel.
Ett stort problem hos äldre, är att var tredje av dessa via generika bytt receptbelagda läkemedel fyra eller fler gånger på ett år. 20 procent av de mellan 75 och 79 år känner inte igen det nya namnet, känner inte igen tabletten eller upplever sig fått nya biverkningar.
Det är uppenbart att generikabyten ger dålig följsamhet hos äldre. Dospåsar på äldreboenden förbättrar läget, men för övriga fortsätter anarkin. Ett undantag från generika-oket bör därför införas för alla över 75 år med fem eller fler läkemedel, det vill säga samma åldersgräns som gäller för en enkel läkemedelsgenomgång.
Socialstyrelsen definierar multimedicinering som användande av tio eller fler läkemedel samtidigt. I Danmark är motsvarande siffra fem eller fler. Varje läkemedel kan motiveras utifrån en diagnos – även om feldiagnostik är ett utbrett problem inom sjukvården – men effekterna av en läkemedelcocktail är oftast okänd.
”Koll på läkemedel” visade för några år sedan att antalet insatta läkemedel står i direkt relation till mängden läkare som konsulterats. Talet om en fast husläkare för alla kom aldrig att förverkligas och kommer aldrig att förverkligas.
Ett mindre storvulet, men mer realistiskt mål, bör vara så få olika läkare som möjligt för alla över 75 år. Ovanstående omständigheter liksom att äldre i mindre utsträckning förstår och ifrågasätter sin läkemedelsbehandling än yrkesverksamma, motiverar en bestående läkarnod.
Äldremottagningar, som pendang till barnavårdscentraler som föreslagits, förefaller vara den bästa lösningen.
Anders Cronlund
