MP: Hellre livsstilsändringar än en cocktail av läkemedel

Samhällets kostnader för läkemedel har ökat kraftigt de senaste åren, och de medicinska behandlingsmöjligheterna likaså. Hur ser ni på denna utveckling?

– Vi ser att en ökad kostnad för läkemedel är svår att undvika. Formen för gemensamt införande av nya läkemedel över landet måste därför fortsätta. Speciellt viktigt är det när det gäller sällsynta sjukdomar. Dessutom kan det behövas ökade nationella anslag för att klara av framtida ökade läkemedelskostnader inom cancervården.

– I dag är det många, framför allt äldre, som äter en hel cocktail av olika läkemedel. Det är dåligt för patienten som ofta får biverkningar, och för miljön när onödiga läkemedelsrester sprids genom vattnet. För att minska läkemedelsanvändningen och samhällskostnaderna är det viktigt att arbeta mot felaktig läkemedelsanvändning. Vi vill se en nyordning där läkemedel inte skrivs ut om lika bra eller bättre effekt kan ges via livsstilsförändringar. Det förutsätter stöd till förändring. Det är dock viktigt att den offentligt finansierade vården inte uppmuntrar eller stödjer en patient att använda sig av metoder som saknar vetenskapligt stöd. Vi jobbar också för att minska läkemedels miljöpåverkan och för ett globalt kemikalieavtal.

Vad, om något, vill ni förändra på dagens apoteksmarknad?

– Miljöpartiet vill inte privatisera apoteksmarknaden ytterligare och vill att staten fortsatt ska vara ägare till Apoteket AB. Det viktigaste är förstås att människor har tillgång till de läkemedel som de behöver och att behovet är täckt i hela landet.

– Sverige behöver också ett fungerande och tillgängligt system för läkemedel till barn, likt Barnfass. Därför vill vi stödja en fortsatt utveckling av det arbete som pågår på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hur ser ni på farmaceuternas (apotekare och receptarier) roll i samhället? Bör den utvecklas och isåfall hur?

– Vi ser att farmaceuter kan spela en större roll i den folkhälsoutmaning som den psykiska ohälsan utgör, exempelvis genom strukturerade läkemedelsgenomgångar som sker i samverkan mellan psykiatriker och farmaceut.

Hur vill ni verka för att Sverige har en fortsatt stark läkemedelsindustri?

– Vi behöver säkerställa goda förutsättningar för kliniska prövningar och forskning och utveckling, så att utvecklingen av innovativa hjälpmedel, läkemedel och behandlingar kan fortsätta. Allt för ofta behandlas frågan om läkemedel inom landstingen i någon form av stuprör. Det är uppenbart att vi utan en stark forskande läkemedelsindustri riskerar färre nya läkemedel.

– Statsbidragen behöver räknas upp i takt med det ordnade införandet av nya läkemedel. Det är väsentligt att säkerställa att den nationella modellen för införandet av nya läkemedel inte rivs upp. Det innebär dock inte att vi inte ska omvärldsbevaka. Speciellt intressant är det att se hur den tyska modellen för införandet av nya läkemedel fungerar med en modell för riskfördelning mellan huvudman och läkemedelsindustrin.

Många nyanlända farmaceuter har svårt att få legitimation och kvalificerade jobb. Vill ni underlätta för dem att nå den svenska arbetsmarknaden, och isåfall hur?

– Vi behöver ta tillvara på kompetensen hos alla som kommer till Sverige i vuxen ålder. Det går åt rätt håll, det tar allt kortare tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Men det finns fortfarande grupper som har svårt att få jobb, bland annat de som kommer från länder utanför EU.

– Vi vill satsa på fler snabbspår in på arbetsmarknaden för den som innehar ett vårdyrke och som kommer till Sverige från utlandet. Vi vill att dessa snabbare ska kunna verifiera sina utbildningar i Sverige, eftersom vården är full av bristyrken där vi har svårt att få personal så att det räcker för en effektiv och välfungerande vård. Det kräver både ekonomiska resurser, men också en effektivare organisering, samverkan och systemförändringar.