Efterlyser samordning av egenvårdsrådgivningen
Apotekens och vårdens kunskapsstöd inom egenvård – 1177, Fass, Janusinfo med flera – behöver koordineras, anser Socialstyrelsen i en ny rapport. Sveriges Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter instämmer. Det är viktigt att Socialdepartementet nu tar tag i frågan, säger Robert Svanström på apoteksföreningen.
Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett apotekens egenvårdsrådgivning. Uppdraget är en aktivitet inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin och slutrapporten presenterades igår, torsdag.
I ett första steg kartlade SoS vilka stöd för egenvårdsrådgivning som används av öppenvårdsapoteken idag och apotekens erfarenhet av egenvårdsrådgivning.
Det framkom att det finns både interna rutiner och stöd samt tillgång till externa källor. Erfarenheterna av de befintliga kunskapsstöden är dock olika hos de olika apoteksaktörerna.
Socialstyrelsen kartlade också tillsynsmyndigheterna Läkemedelsverkets och IVO:s samlade erfarenheter inom området. Läkemedelsverket konstaterade vid inspektioner 2016 att det fanns brister på många apotek i säkerställandet av kompetens på personalen som ger egenvårdsrådgivning.
Å andra sidan fanns enligt IVO bara fyra ärenden mellan 2014-2017 som berör egenvårdsrådgivning på apotek – ett mycket lågt antal i relation till det totala antalet klagomål och lex Maria-anmälningar.
Svenska studier som undersökt användning och apotekens rådgivning när det gäller receptfria febernedsättande och värklindrande preparat, tyder dock enligt Socialstyrelsen på att det finns en förbättringspotential.
I den enkät till apotekspersonal som Socialstyrelsen gjorde inom ramen för uppdraget efterlyste många apoteksanställda ett enhetligt och uppdaterat kunskapsstöd med en smidig sökfunktion.
Socialstyrelsen instämmer med detta i sin slutsats: Det finns ett behov av ”samordning och koordinering av kunskapsstöd som används av hälso- och sjukvårdspersonal samt apotekspersonal”, konstaterar myndigheten.
Clary Holtendal är professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.
– Slutsatsen i rapporten inte är överraskande. Den bekräftar vad vi länge har misstänkt, bland annat att kunskapsstöden ger olika besked och i vissa fall även olika besked beroende på vilken personalkategori patienten vänder sig till, säger hon.
Enligt Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening, ligger rapportens slutsatser i linje med vad föreningen fört fram i olika forum.
– Det saknas en gyllene standard för egenvårdsrådgivning. Idag används flera olika kunskapskällor av apotekspersonalen i rådgivningen, källor som emellanåt kan vara motstridiga. Ett sådant exempel är svamp i underlivet där produktresumén beskriver att en person med en förstagångsinfektion alltid ska ha en diagnos av en läkare. Detta är inte tydligt när man läser på 1177.se som beskriver att en person, utifrån uppfyllda kriterier, kan använda läkemedlet själv utan diagnos av en läkare, säger han.
– På detta och andra områden så vore det bra med en samsyn för en bättre och mer likriktad hantering.
– Rapporten ger även en bra bild över vilka terapiområden och till vilka patientkategorier som apotekspersonalen uppfattar att det är svårare att ge råd. Det är bra underlag att ta med sig i grundutbildning och fortbildningen av de som ger råd i egenvården.
Robert Svanström tycker nu att det är viktigt att Socialdepartementet tar till sig innehållet i rapporten.
– Någon eller några bör få i uppdrag att med utgångspunkt från de kunskapskällor som finns vidareutveckla ett kunskapsstöd för apotekspersonalen som är i linje med övrig hälso- och sjukvård, säger han.
