Här på sajten har vi i några artiklar de senaste dagarna uppmärksammat den franska granskande tidskriften Prescrires årliga lista “Drugs to avoid”.
Listan innehåller i år 90 läkemedel som godkänts i EU eller Frankrike, och som enligt tidningen är mer skadliga än nyttiga. Igår kommenterade Nepi-chefen och kliniske farmakologen Mikael Hoffmann listan i en längre artikel.
Svensk Farmaci bad även Elinor, läkemedelsinformationscentralen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, att titta närmare på listan.
Elinor delar i stort sett den värdering som lämnats av RELIS i Norge, och poängterar att bara 64 av de läkemedel som Prescrire listat finns registrerade i Sverige.
Här är Elinors svar i övrigt i punktform:
• All risk-/nyttabedömning måste göras individuellt och beror på helhetsvärdering, varför den som regel inte kan generaliseras. Om alla standard-terapialternativ har uttömts och patienten fortfarande har problem, kan behandling även med läkemedel där betydande biverkningsrisker finns vara indicerad, beroende av i vilken situation patienten befinner sig i. Självklart med kontinuerlig risk/nytta-bedömning. Ibland är det bra att ha reservläkemedel att tillgå.
• Detta kan vara en förklaring för att ett antal av läkemedlen som omnämns i Prescrire-artikeln till och med kan återfinnas i nationella riktlinjer, rekommendationer från svenska myndigheter och/eller läkemedelskommittéer.
• Biverkningsrisken av nya läkemedel kan ofta först utvärderas efter en längre tids användning i klinisk praxis/det verkliga livet.
• Fortlöpande rapportering, registrering och utvärdering av biverkningar är ett absolut krav för att kunna bygga upp och dela klinisk erfarenhet med nya produkten och för kontinuerlig revidering av risk-nytta relationen.
• Det är därför mycket viktigt att sjukvårdspersonal rapporterar alla misstänkta biverkningar, särskilt nya läkemedlen. För att optimera detta är det en stor fördel att det finns regionala biverkningscentra och att dessa får tillräckliga resurser för att kunna täcka sjukvårdens behov av utbildning och stöd i samband med biverkningsrapportering. Under de senaste åren har rapporteringssystemet och kopplade resurser alltmer centraliserats vilket tyvärr inte har bidragit till att öka kvaliteten i sjukvårdens biverkningsrapportering.
• Inte allt som är nytt är automatiskt bättre. Gamla läkemedel med lång beprövat erfarenhet är ofta säkrare (och billigare).
• Vi håller med den norska värderingen om att det finns ett stort behov av kritiska bedömningar av läkemedel i tidskrifter som Prescrire som motvikt mot andra, ofta tendentiösa informationskällor.
• Oberoende och evidensbaserad information i dialog med klinikerna är av yttersta vikt. Detta ingår i vårt uppdrag som läkemedelsinformationscentral. Tidskrifter som kritiskt granskar läkemedel à la Prescrire och som har större fokus på patientsäkerhet än på innovation är av stort värde. Dock, till skillnad från de generella rekommendationer som förmedlas i sådana informationskällor, kan rådgivning från en läkemedelsinformationscentral vara individbaserad och inkludera en helhetsbedömning av patientens situation.
Läs mer:
2018-04-17 Tidskrift: ”90 godkända läkemedel bör undvikas”
2018-04-18 Spretande lista lyfter vikt av evidens vid läkemedelsval
2018-04-20 LV: “Listan saknar nyansering”
