Det framgår av ny statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal från Socialstyrelsen.
Sett i ett ännu längre tidsperspektiv är ökningen av antalet legitimerade apotekare ännu mer markant.
Antalet sådana, sysselsatta inom hälso- och sjukvårdssektorn inklusive apotek, har enligt Socialstyrelsen ökat med hela 109 procent mellan 2000 och 2015.
I Sverige finns idag 5 031 yrkesverksamma legitimerade apotekare under 65 års ålder, att jämföras med 5 547 yrkesverksamma legitimerade receptarier under 65.
– En anledning till ökningen av apotekare kan vara invandring till Sverige samt till viss del återinvandring av apotekare som tidigare har flyttat utomlands, säger Lena Johansson, utredare och statistiker på Socialstyrelsen.
Receptarieutbildningen är relativt unik för Sverige, så invandringen påverkar inte på samma sätt i denna grupp.
Minskningen av receptarier är kopplad till en hög medelålder. Receptarier är den legitimerade yrkesgrupp i vården som har allra störst andel pensionärer (se tabell ovan).
Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter, tror att trenderna i antal apotekare och receptarier har flera förklaringar.
– När det gäller apotekare har antalet utbildningar och lärosäten ökat. Antalet EU-apotekare som jobbar i Sverige är också en viktig faktor, de behöver ju svensk legitimation för att kunna arbeta på apotek. Vi har också sett ett tillskott av apotekare från länder utanför EU, till exempel Syrien, på senare år. Det finns numera också en möjlighet att läsa upp från receptarie till apotekare i Umeå, men där handlar det om små volymer och det har nog bara gett en effekt på marginalen. En ytterligare faktor kan vara att fler personer med äldre examen inser behovet att hämta ut sin legitimation, säger hon.
– När det gäller receptarierna så har de hög medelålder, vilket bekräftas av statistiken från Socialstyrelsen. Många har gått i pension på senare år och relativt många avlider. Vi har också sett ett lågt söktryck på receptarieutbildningarna och att relativt få tar sig igenom.
Claes Jagensjö, andre vice ordförande i Sveriges Farmaceuter, kopplar minskningen av yrkesverksamma receptarier till att de så kallade 40-poängsreceptarierna, tidigare apotekstekniker som från 1981 erbjöds möjlighet att kompletteringsutbilda sig till receptarier, nu börjat nå pensionsåldern.
– Det utbildas idag betydligt fler apotekare än receptarier, och pensionsavgångarna bland receptarier är höga inte minst eftersom många av 40-poängarna nu går i pension. De apotekare som går i pension är mycket färre än de som utbildas, och alla kanske inte har haft en legitimation till skillnad mot receptarierna. När det gäller nyanlända och tillskott av EU-apotekare så är det framförallt apotekare som kommer, totalt 85 stycken legitimerade jämfört med 19 legitimerade receptarier.
– Man kan undra om kvoten mellan receptarier och apotekare är något som samhället eftersträvat, eller om det enbart har slumpat sig så, säger Claes Jagensjö.
