“Läkemedel bör utformas och förskrivas med omsorg”
BLOGG: Hur kan Läkemedelsverket tillåta olika benämningar för ett och samma innehållsämne? Ett besök hos en hudläkare väckte flera frågor hos Svensk Farmacis bloggare Anders Cronlund.
Sedan en längre tid besväras jag av klåda, periodvis uppträdande på olika delar av kroppen: ryggen, låren, armar osv.
Eftersom jag upplever att den tilltagit sökte jag nyligen en hudläkare, som jag tidigare anlitat för att frysa bort solkeratos i pannan.
När jag frågade honom om jag skulle klä av mig svarade han att det inte behövdes, han trodde det gällde keratosen trots att jag vid bokningen beskrivit mina problem.
Så småningom kom han på banan och inspekterade hastigt min hud.
Några skjortknappsstora utslag inspekterade han med förstoringsglas. Därpå skrev han ut en remiss för blodprov och 4 uttag á 700 ml Propyderm (mjukgörande), 2 uttag á 100 g Elocon, MSD 0,1 % (hydrokortisonliknande, men starkare) för utslagen samt 100 tabletter Tavegyl, GSK.
Allt skedde utan att han frågade något om bakgrunden, till exempel om jag använt nytt tvättmedel, ändrat matvanor eller haft tidigare allergi. Inte heller påpekade han det olämpliga att dricka alkohol tillsammans med Tavegyl eller om jag hade prostataförstoring – kontraindicerat för tabletterna.
Av det förskrivna hämtade jag ut 100 g Propyderm á 55 kr (700 g kostade 241 kr). Vidare köpte jag hydrokortisonkräm receptfritt, som är mindre aggressivt än Elocon. Att damma på med hela batteriet skulle göra det omöjligt för mig att urskilja vad som fungerat. Blir jag inte bättre provar jag Tavegyl, särskilt om svaret på blodprovet visar på förhöjda halter av immunglobuliner.
När jag valde bland hydrokortisonkrämerna var en del märkta med 1 mg/g, andra med 0,1 %.
Hur kan Läkemedelsverket tillåta att samma mängd anges på två olika sätt för samma substans?
Väl hemma jämförde jag innehållsförteckningen för Propyderm med den för en tub handkräm från Apoliva.
På den senare anges absurt nog innehållet på engelska, trots att all övrig text är på svenska (t.ex. Canola oil = rapsolja). Dumt är det också att använda röd text på rosa botten eftersom det genom dålig kontrast blir svårläst.
Mest anmärkningsvärt är dock att Läkemedelsverket tillåter olika benämningar för ett och samma innehållsämne, se tabellen ovan.
Slutligen frågar jag mig om det behövs 11 kemikalier vid sidan av vatten (Propyderm), respektive 14 stycken vid sidan av vatten och parfym (Apoliva), för att göra en mjukgörande beredning? Att få det förra utskrivet mot klåda reser också frågor då flera ingående petroleumprodukter kan vara hudirriterande och propylenglykol kan ge klåda.
Anders Cronlund
