På förmiddagens regeringssammanträde beslutade regeringen om de lagförslag som krävs för att skapa en nationell läkemedelslista. Riksdagen väntas anta förslagen i lagrådsremissen i april.
Listan ska utgöra ett nytt personregister, som ersätter receptregistret och läkemedelsförteckningen. E-hälsomyndigheten ska föra registret.
Den nya lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft den 1 juni 2020. Då ska listan/registret kunna användas av hela hälso- och sjukvården och apoteken.
Användning av registret kommer dock att vara obligatorisk först från den 1 juni 2022.
– Genom den nationella läkemedelslistan får dina olika läkare en överblick av vilka läkemedel du har fått utskrivet sedan tidigare. Det är ett viktigt verktyg för att öka patientsäkerheten och göra vården bättre. Vi måste minska risken att personer får farliga kombinationer av läkemedel och säkerställa att narkotikaklassade läkemedel inte missbrukas, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.
Lagförslaget välkomnas av Sacoförbund som Sveriges Farmaceuter och Läkarförbundet.
– Äntligen, vi har arbetat länge med frågan, men för att få en helhetsbild över patienternas samtliga läkemedel måste även rekvisitionsläkemedlen så snart som möjligt inkluderas i läkemedelslistan, säger Heidi Stensmyren ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.
NEPI-chefen Mikael Hoffmann framför en något avvikande åsikt på twitter. Han tycker att det är viktigt att projektet inte försenas ytterligare.
”På sikt är det önskvärt att inkludera rekvisitionsläkemedel, både de som administreras i öppenvård vid mottagningar samt i slutenvård. Men detta får inte, på grund av annan informationsstruktur, annan dynamik eller andra lagrum, försena införandet av listan”, skriver han.
Hoffmann efterlyser en trestegsraket där första steget omfattar receptläkemedel, det andra rekvisitionsläkemedel administrerade i öppenvård och det tredje rekvisitionsläkemedel administrerade i slutenvård.
”Nästan all nytta för patienter med många samtidiga vårdgivare uppnås genom punkt 1 medan punkt 2 och 3 är mycket mer komplicerade”, skriver han.
TT har i en intervju frågat socialminister Strandhäll varför listan dröjt så länge.
– Faktum är att det har varit två utredningar tidigare genom åren där man inte har kommit fram, men där vi uppfattar att vi nu har löst de knäckfrågor som fanns. Det handlar om integritetsfrågor bland annat och det har varit tekniska frågor. Men vi upplever att vi nu har ett förslag som är tillräckligt bra på bordet för att vi ska kunna gå vidare, sa Annika Strandhäll till TT.
Fotnot: Citaten från Mikael Hoffmann ovan är något språkligt redigerade för att undvika grammatiskt felaktigt ”twitterspråk”.
