I juli tar Dan Larhammar, apotekare och professor i molekylär cellbiologi, över som preses för Kungliga Vetenskapsakademien. Preses är Akademiens främste företrädare och den som håller i sammankomsterna.
Akademien har flera tunga uppdrag bland annat att utse Nobelprisen i kemi och fysik samt Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Nobelpriset i fysiologi eller medicin delas ut av Karolinska Institutets Nobelförsamling.
Cirka 450 svenska och 175 utländska ledamöter från olika vetenskapliga discipliner ingår i Vetenskapsakademien.
Hur kommer det märkas att du blir ny preses?
– Akademien har nyligen antagit ett nytt handlingsprogram och diskuterat vilka aktiviteter som vi ska prioritera. Jag tycker att det är väldigt bra prioriteringar och kommer att arbeta i linje med dem. Den ena prioriteringen är Policy for Science och den andra Science for policy.
Policy for Science innebär att jobba för en politik som gör att vetenskapen kan utvecklas. Dan Larhammar betonar vikten av att beslutsfattare satsar på grundforskning så att nya upptäckter kan göras.
– Politikerna behöver tänka långsiktigare än den egna mandatperioden och vilka arbetstillfällen och snabba resultat som kan åstadkommas. Politiker och journalister frågar alltid vad forskningen ska användas till. Men man bör inte bara arbeta med tillämpningar. Vetenskapsakademien har därför tagit som uppgift att ge ett långsiktigt perspektiv på den vetenskapliga utvecklingen.
Han framhåller att forskning som man först inte vetat vad den ska användas till i många fall senare har blivit oerhört betydelsefull och nämner ett par exempel.
– Internet är baserad på forskning som har haft helt andra syften än att skapa just internet. Vi ser det också inom cancerfältet där tidigare grundforskning om hur celler fungerar har lett fram till en ökad kunskap som gör att en mängd nya cancerläkemedel nu utvecklas.
Han berättar att Akademin har tagit fram en skrift med exempel på grundforskning som senare blivit viktig.
Det omvända Science for policy innebär att vetenskapliga underlag ska beaktas när politiska beslut tas.
– Det är inte alltid som det vetenskapliga underlaget bör fälla avgörandet för beslutet, det finns andra faktorer som exempelvis ekonomi. Men det är viktigt att det finns korrekta vetenskapliga underlag och att beslutsfattarna tar del av dessa.
Enligt Dan Larhammar blir det allt vanligare att beslut fattas utan vetenskaplig grund.
– Det finns både ideologiska och kommersiella intressen som försöker förneka fakta och vår roll är att stå upp för vetenskapen.
Kan du ge något exempel på det?
– Det mest hårresande är de politiska beslut som rör energipolitik där vissa regeringar inte vill förstå vilka överväldigande bevis det finns för att det pågår en global uppvärmning och att människan har en roll i den.
Dan Larhammar utsågs 2016 till Årets Farmaceut av Sveriges Farmaceuter och han har tidigare varit ordförande i Vetenskap & Folkbildning där han fortfarande är styrelseledamot. Han är professor vid Uppsala universitet där han forskar om bland annat neurobiologi och farmakologi. En stor del av hans anställning som professor ägnar han åt undervisning.
– Det blir undervisningen som jag får dra ner på för att hinna med det nya uppdraget. Men jag tycker att det är viktigt och stimulerande att undervisa och kommer att ägna mig en del åt det även framöver.
