Rådgivningen vid expedition av receptbelagda läkemedel hos svenska
e-apotek har brister. Läkemedelsverket har under 2016 och 2017 bedrivit ett ganska intensivt tillsynsarbete av e-handelsaktörernas hantering av rådgivning. Efter en enkät till samtliga e-handelsaktörer 2016 kunde de konstatera att det fanns problem.
– En majoritet av e-handelsaktörerna levde inte upp till kraven, säger Anna Beckman Gyllenstrand, läkemedelsinspektör på Läkemedelsverket.
Hon kan inte gå in på detaljer i de enskilda fallen, men hennes generella bild är att det har blivit bättre, men att det ännu inte är bra.
– Vi har kunnat stänga vissa tillsynsärenden medan vi inte har kunnat stänga andra, säger hon.
Kraven på information och rådgivning är exakt desamma vid expediering av läkemedel vid e-handel som vid ett vanligt fysiskt apotek. Något som bland annat innebär att den expedierande farmaceuten ”så långt det är möjligt ska förvissa sig om att patienten kan använda sina läkemedel på rätt sätt”.
Men förutsättningarna är helt olika. På det fysiska apoteket står patienten vid disken och en dialog kan enkelt inledas av den expedierande farmaceuten.
– Det är många saker som upptäcks i dialogen med kunden. Det kan handla om de som får inhalationsläkemedel för första gången och så skriver läkaren ut en refillförpackning. Det kan vara barn som får astmaläkemedel i pulverform, som de kan ha svårt att inhalera. Det kan vara fel styrkor. Sådant upptäcker man i dialogen på apoteket, säger Karin Gummesson, receptarie inom Apotek Hjärtat i Göteborg.
När en patient får ett läkemedel för första gången behövs det ofta lite extra rådgivning, men även de som har haft ett läkemedel länge kan ha behov av rådgivning.
– Ett klassiskt exempel är patienter som har använt sköldkörtelhormonet Levaxin hur länge som helst. Jag frågar alltid om de känner till att de inte ska ta det tillsammans med något som innehåller kalk eller järn och cirka en tredjedel svarar att det har de aldrig hört förut, säger Carin Svensson, apotekare inom Apotek Hjärtat i Stockholm.
– Det finns massor med målande exempel där läkemedelsbehandlingen inte får avsedd effekt eftersom man har missat någonting i dialogen mellan patient och läkare och det är ju viktigt att det fångas upp. Men chansen att fånga upp det är ju betydligt mindre på ett e-apotek där man inte säkerställer en liknande rådgivning, säger Thony Björk, apotekare och fristående konsult.
Apoteksutredningens betänkande om kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden som kom i våras lyfte särskilt fram bristerna inom e-handeln där man konstaterar att e-handelsaktörerna har ”haft ett stort utrymme att prioritera ner rådgivning, information och kontroller som bidrar till bättre läkemedelsanvändning” samt att den rådgivning som ges är ”begränsad i omfattning och kvalitet”.
Thony Björk menar att det sannolikt finns en ekonomisk beräkning bakom.
– E-handelsföretagen har haft chansen att föra ned rådgivningsnivån till en miniminivå. Jag tror definitivt att det är en ekonomisk fråga. Med samma läkemedelspriser är detta så klart mer lukrativt, säger han.
Vid beställning av receptbelagda läkemedel hos den dominerande e-handelsaktören Apotea finns numera en generell text om rådgivning direkt efter inloggningen med bank-ID.
Den är dock lätt att missa eftersom fokus då ofta ligger på att göra själva beställningen. När beställningen väl är gjord, men innan betalningen är genomförd, visas en ganska liten information med tre kryssrutor. En ruta ligger på en färglagd botten och är redan ikryssad, den handlar om tillåtelse för farmaceuten att använda EES. Därunder, på vit botten, ligger två rutor om receptspecifikation och kontakt med farmaceut för rådgivning som inte är ifyllda. Något särskilt förtydligande om varför man skulle välja rådgivning syns inte till då, när man faktiskt ska välja det.
Men Frida Widén, apotekare och kvalitetschef på Apotea, menar att de uppfyller kraven.
– Vi lade till den förtydligande informationen om rådgivning och kryssrutan om att bli kontaktad av farmaceut efter Läkemedelsverkets påpekanden tidigare i år och då var de nöjda med det, säger hon.
Hon menar istället att det finns goda möjligheter att ge rådgivning vid distanshandel.
– Kunden har möjlighet att välja hur den vill få sin rådgivning. Vår chattfunktion är mest populär. Vi upplever också att vi fångar upp mycket mer när kunderna kan sitta i lugn och ro hemma och verkligen vill ha information, säger hon.
Hon berättar att de har särskilda rutiner för de som får ett läkemedel för första gången som innebär att de alltid får någon extrainformation. Är det enklare läkemedel skickar de med en skriftlig information med sådant som skulle ha tagits upp vid apoteksdisken på ett fysiskt apotek.
I det senaste numret av Svensk Farmaci (nr 6/17) kan du läsa en längre version av den här artikeln.
