Farmaciplugg på distans – hur fungerar det?

Hejsan!

Jag som bloggar idag är Zandra Gidlöf, en 28-åring som pluggar 7:e terminen på Umeå Universitets apotekarprogram och sitter med som ledamot i styrelsen för Sveriges farmaceuters studentsektion. För mig är ett fackligt engagemang som student inte bara en möjlighet att påverka förutsättningarna för farmacistudenter, utan också för mig ett sätt att få titta in på ett nytt, spännande (och inte minst viktigt) område inom farmaceutisk verksamhet. Umeå Universitet har ju, som säkert de flesta av er som läser detta redan vet, valt att bedriva sitt apotekarprogram via distansstudier och det är just farmaciplugg på distans som jag vill belysa i detta inlägg. Nu tänkte jag berätta lite om mig, vem jag är, varför jag valde att börja plugga apotekarprogrammet och hur distansstudier fungerar för mig.
Låter detta intressant? Om inte så kan du med fördel sluta läsa nu, men annars vill jag att du tar några sekunder och funderar på fokuset i denna text, vad vet du egentligen om distansstudier?
Man kan utan tvivel säga att det här med bloggarnas värld är outforskat territorium för mig. Jag kan helt ärligt medge att jag inte minns när jag läste någon annans blogg senast. Det närmaste jag kommit till ett eget blogginlägg skulle nog vara mitt årliga inlägg på Facebook, bestående av två-tre rader för att tacka bekanta för gratulationer på födelsedagen. Men vem vet, det kanske kan komma att ändras efter detta projektet!

Jag är personligen väldigt nöjd över att plugga på distans, framför allt eftersom min sambo för cirka ett halvår tillbaka blev erbjuden ett jobb i södra Sverige. Ett jobb som han kunde tacka ja till eftersom min utbildning är på distans, vilket innebar att vi kunde flytta från Umeå ner till Stockholm tillsammans. Nu som nybliven stockholmare består mina dagar mest av plugg, att fixa iordning nya lägenheten och försöka lära känna ”storstan”.

Innan jag går in på mer på distans vill jag göra dig medveten om att det jag delar med mig av är mina egna tankar och åsikter, baserade på mina erfarenheter. Ha i din åtanke att distansstudier bedrivs på ett sätt som möjliggör en stor variation i hur man kan välja att lägga upp sitt läsande. Om man väljer att exempelvis jobba samtidigt, engagera sig i studentlivet, flytta till Umeå, bo kvar på orten, idrotta, hitta klasskamrater eller jobba på mer på egen hand… det är något som kan variera en hel del från person till person. Jag vet att många av mina klasskompisar tacklar sina studier på olika sätt och det kommer jag prata lite mer om i ett senare inlägg, men nu kommer jag fokusera mer på hur det ser ut för just mig.
När jag var yngre hade jag väldigt svårt att bestämma mig för vad jag ville göra med livet. Jag ville göra allt och inget och intresset för olika yrken kunde stiga och falla från vecka till vecka. Det är många faktorer som ska vägas in när man kommer till vägskälet i livet då det är dags att välja en utbildning för sitt framtida yrke. Alla har vi olika värderingar för vad som är viktigt för oss i arbetet. Det kan vara faktorer som trygghet, passion, lön, trivsel, variation, skapande, eller kanske känslan av att få göra någonting bra om dagarna. Och detta är bara några saker i den långa listan som den blivande studenten behöver ha i åtanke inför valet av en utbildning. För en person som mig, med en relativt hög nivå av beslutsångest var detta val inte enkelt. Därför bestämde jag mig för att skjuta på beslutet ett tag. Efter grundskolan i Kramfors flyttade jag till Umeå, där jag under några år testade på lite olika saker på arbetsmarknaden. Det var för ca fyra år sedan som jag insåg att apotekarprogrammet faktiskt kunde vara något för mig. En rolig utbildning, varpå man kan jobba inom i princip vilken sektor som helst relaterad till läkemedel och man dessutom också får känna att man gör något viktigt om dagarna.

Jag jobbade i en skobutik när jag insåg att det var det här programmet jag skulle läsa. Och passande nog fanns ju programmet via Umeå Universitet och det råkade också vara en distansutbildning. Bara så det inte blir några missförstånd så vill jag påpeka att jag trivdes jättebra inom handels- och sko-branschen. Skor kan man aldrig få för mycket av och jag hade en fantastisk chef och underbara kollegor, vilket troligtvis är anledningen att jag jobbade extra där under de tre första åren på utbildningen innan jag flyttade till Stockholm. Att jobba extra under studierna är något jag varmt kan rekommendera om du känner att din tid räcker till. Jag hann under min tid i Umeå också med att jobba på apotek de två sista somrarna, vilket var mycket utvecklande.

Väljer du att plugga på distans har du dessutom en helt annan möjlighet att styra din tid efter såväl fritidsaktiviteter, extrajobb, vänner, eller familj beroende på hur just din situation ser ut. Nu ska jag så klart inte sitta och klanka ner på campusutbildningar. Det är absolut en fördel att ha lärarledda lektioner i klassrum fulla av studiekamrater, det tror jag de flesta skulle hålla med mig om. För oss är istället de flesta lektionerna redan inspelade och ligger ute på programmets nätbaserade plattform. Även om man inte kan räcka upp handen och ställa frågor till läraren direkt så är det absolut en fördel att kunna se på föreläsningarna när du vill, hur många gånger du vill och ”nästan” vart du vill (där det finns en internetuppkoppling). Frågor och funderingar kan man sedan maila in till lärare eller diskutera på lärarledda webbseminarium (som vi brukar ha några av per kurs). Tentorna kan man genomföra på olika ställen runt om i Sverige beroende på vart man vill skriva. Jag skrev såklart alla tentor i Umeå de tre första åren och för inte så länge sedan gjorde jag nu min första tenta på Xenter i Tumba. Jag blev positivt överraskad av hur smidigt det var att både anmäla mig till tentan, ta mig från Liljeholmen (där jag nu bor) till tentaplatsen och skriva tentan där. Vi har självklart en del obligatoriska träffar i Umeå också, för laborationer, redovisningar, en del föreläsningar och seminarier, eftersom det finns vissa moment man behöver gå igenom i programmet som helt enkelt inte skulle komma till sin rätt på något annat sätt.

Hur fungerar det då med klasskamrater? När jag bodde i Umeå var vi några stycken som brukade träffas då och då på campus och sitta tillsammans med studierna. En del studenter från andra orter brukar också träffas och läsa tillsammans i sina respektive städer. Utan stöd från kurskamrater skulle jag säga att studierna blir lite tyngre, men det är fortfarande fullt genomförbart. Något som man bör ha i åtanke är att även om vi läser kurs för kurs, oftast med bra lässcheman, är det fortfarande ingen som kommer säga åt dig när du ska arbeta med studierna. Därför krävs disciplin att faktiskt sätta sig ner och läsa om dagarna. Lyckas man med detta är det dock ett fantastiskt upplägg med frihet att kunna anpassa studierna efter hur just du vill att din vardag ska se ut! Så länge du ser till att beta av dina studietimmar någon gång under dygnet så kanske du väljer att lägga mer av dagens timmar till extrajobb eller spendera tid med familjen, som jag kommer gå in lite närmare på i ett senare inlägg. Eller så kanske du vill engagera dig mer i studentlivet, vilket också är fullt möjligt som distansstudent. Är studentliv som distansstudent något som låter intressant kan jag tipsa dig om att hålla utkik på denna blogg efter min klasskompis Linneas inlägg, där hon skriver om hur distansstudier och studentliv kan gå ihop.

Med det vill jag tacka för mig och jag hoppas att du känner dig nöjd med läsningen, samt att du inte glömmer bort att hålla utkik på bloggen efter nästa inlägg!