Positiv utveckling på läkemedelsområdet i SLL
En ny rapport visar goda resultat för Stockholms läns landstings regionala läkemedelsstrategi. Läkemedelsanvändningen har utvecklats till det bättre på flera områden på senare år. Det finns dock förbättringsområden, exempelvis fortsätter antalet kliniska prövningar att minska.
Det är inte bara den nationella nivån som håller sig med en läkemedelsstrategi – även flera av landstingen och regionerna har sådana. Ett exempel är Stockholms läns landsting (SLL) som har en läkemedelsstrategi sedan 2013.
Några av strategins målområden avser läkemedelsanvändning inom specifika terapiområden. Sedan 2013 har utvecklingen gått åt rätt håll inom de flesta av dessa områden, enligt en ny rapport som utvärderat de första åren (2013-17) med strategin:
Andelen patienter som fått statiner efter hjärtinfarkt ökar
Andelen patienter som fått antikoagulantia insatt efter att ha fått förmaksflimmer, ökar
Användningen av olämpliga läkemedel till äldre fortsätter att minska
Användningen av antibiotika fortsätter att minska
Mer negativt är att andelen kvinnor med osteoporosprofylax efter tidigare benskörhetsfraktur är fortsatt låg, trots att den enligt strategidokumentet bör öka.
Rapporten visar också att följsamheten till landstingets rekommendationslista, Kloka listan, förbättrades med en procentenhet under perioden. Andelen upphandlade läkemedel som rekvirerades ökade också.
Andelen äldre som får läkemedelsgenomgångar ökar, och de digitala beslutsstöden och webbtjänsterna för säkrare förskrivning fortsätter att öka i användning. Negativt är att minskningen av antalet kliniska prövningar i SLL fortsatt, medan registerstudier istället ökar i antal.
– Sammantaget visar detta att strategin har tagits emot väl och att målinriktat arbete faktiskt leder till förändring för patienterna. Det visar också vilka områden som vi behöver prioritera framöver, säger Magnus Thyberg, apotekare, chef för SLL:s läkemedelsenhet och ansvarig för läkemedelsstrategin, till landstingets tidning Evidens.
Ett utfall med möjlig bäring på apoteken är att andelen patienter som uppger att de fått tillräckligt med information om sina läkemedel och sin behandling vid besök i primärvården är hög, enligt rapporten.
Detta är det enda område i strategin där patientrapporterade uppgifter använts. En ny läkemedelsstrategi, som ska gälla i fem år med start 2018, är på väg och inför denna föreslås i rapporten att ”fler läkemedelsrelaterade indikatorer som har patientens erfarenheter som utgångspunkt” utvecklas och tillämpas.