EMA: Flytt till åtta städer innebär folkhälsokris
En ny enkät till EMA-personal visar att åtta av de tänkbara nya placeringarna av myndigheten skulle leda till att över 70 procent av de anställda slutar. En flytt till en sådan stad skulle innebära en folkhälsokris, enligt EMA. Tomas Salmonson, ordförande i CHMP, kommenterar.
– Det är inget att hyckla om att i ett EMA-perspektiv finns bra respektive mindre bra placeringar av myndigheten. Det är viktigt att så många som möjligt i personalstyrkan stannar kvar och beroende på vart vi flyttar kommer det att leda till att vi tappar mer eller mindre folk, säger Tomas Salmonson, ordförande i EMA:s expertkommitté för humanläkemedel CHMP och så sent som igår utsedd till Årets Farmaceut 2017, till Svensk Farmaci.
Det bästa alternativet när det gäller placering av EMA i personalens ögon skulle innebära att 81 procent av de anställda stannar. Ändå krävs en återhämtningsperiod på 2-3 år innan myndigheten är tillbaka i full kapacitet, enligt rapporten.
Det sämsta placeringsalternativet skulle innebära att bara 6 procent av personalen stannar. “Detta skulle innebära att myndigheten inte längre kan fungera, och eftersom det inte finns någon backup, skulle det få viktiga konsekvenser för folkhälsan i EU”, skriver EMA. Även placering i sju andra av kandidatstäderna skulle innebära att under 30 procent av personalen stannar.
Om EMA hamnar i någon av dessa städer orsakas “permanenta skador på systemet”, och lagstiftningsmässiga nödåtgärder krävs på EU- och nationell nivå. “There will be a public health crisis”, spår EMA utifall att myndigheten hamnar i någon av dessa städer.
Vilka alternativ som var vilka i enkäten framgår inte i den sammanställning som EMA offentliggjort, och Tomas Salmonson vill inte heller kommentera vilka städer som kan tänkas vara populära eller impopulära.
I tidigare sammanhang har Barcelona, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm antagits vara gynnsamma lokaliseringar i relation till hur stor del av personalen som kan tänkas stanna.
