Klinisk farmaci: Därför har Västra Götaland halkat efter

Som vi skrev i en artikel häromdagen finns cirka 80 landstingsanställda apotekare och receptarier på sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Men relativt få arbetar patientnära med läkemedelsgenomgångar.

Vad är då bakgrunden till att klinisk farmaci inte har tagit fart i Västsverige?

Ett möjligt skäl är en åsiktskonflikt mellan farmaceuter och läkare som länge grott. 2014 skrev tre Göteborgsbaserade läkare en artikel i Läkartidningen med rubriken ”Läkemedelsgenomgångar är en läkaruppgift”.

I artikeln som väckte mycket uppmärksamhet förklarar de tre läkarna utförligt varför de anser att apotekare inte bör delta i läkemedelsgenomgångar.

“Utan tvivel kan sjukvårdsanställda personer med farmaceutisk kompetens göra nytta, men inte för rutinmässiga läkemedelsgenomgångar”, konstaterar läkarna i artikeln.

”När farmaceuter eller apotekare involveras i läkemedelsgenomgångarna innebär det merarbete för läkaren i form av rapportering och dokumentation”, skrev de också.

Två av de tre läkarna, som vid tidpunkten båda var knutna till Sahlgrenska universitetssjukhusets läkemedelsenhet, arbetar inte kvar i regionen längre. Susanna Wallerstedt, klinisk farmakolog och förstaförfattare till artikeln, arbetar däremot fortfarande i regionen. Bland annat undervisar hon på apotekarprogrammet på Sahlgrenska akademin. Läs vår intervju med henne om klinisk farmaci i Svensk Farmaci nr 3/17 och inom kort här på sajten.

Flera personer som Svensk Farmaci talar med i regionen framhåller att kritiken från läkarhåll, som tydliggjordes i artikeln i Läkartidningen, varit en avgörande faktor till varför utvecklingen inom klinisk farmaci gått långsamt i Västsverige.

Många anser dock att detta håller på att förändras. Den skeptiska inställningen från läkare är inte längre lika stark i regionen, och farmaceuter är idag allt oftare delaktiga i läkemedelsgenomgångar också i VGR.

Ett andra möjligt skäl till den långsamma utvecklingen i VGR är bristen på regionalt förankrad forskning inom området.

Tommy Eriksson är Sveriges enda professor i klinisk farmaci och är verksam vid Malmö Högskola. Enligt honom ökar vetenskapliga studier chanserna att klinisk farmaci används mer i praktiken.

– Om vi själva inte hade bedrivit forskning och visat nyttan hade inte politikerna och tjänstemännen bestämt att det skulle införas här i Skåne, säger han.

I Region Skåne arbetar idag ett 30-tal apotekare med läkemedelsgenomgångar. Uppsala, där det också funnits forskning inom ämnet, ligger också i framkant när det gäller att använda apotekare i arbetet med läkemedelsgenomgångar.

Forskning tycks dock inte vara en förutsättning för en stark utveckling av klinisk farmaci. Det är Dalarna, med cirka 285 000 invånare, ett exempel på. Här finns åtta farmaceuter som arbetar med läkemedelsgenomgångar – fler än i VGR.

– Det har varit en stor efterfrågan på apotekare som arbetar med läkemedelsgenomgångar här. Vi ser att det kan spara tid för läkare vid beslut om läkemedelsbehandling och att farmaceutisk kompetens bidrar till god kvalitet. Ledningen har därför valt att satsa på klinisk farmaci, säger Maria Gradén, chef för läkemedelsavdelningen i landstinget Dalarna.

En annan möjliga förklaring till situationen i Västsverige har med utbildningen att göra.

I Uppsala finns ett magisterprogram i ämnet för den som redan har en apotekarexamen eller en farmacie magisterexamen. Någon sådan kompletterande utbildning finns inte på Göteborgs universitet.

Även på grundutbildningsnivå finns skillnader mellan Uppsala och Göteborg. I Uppsala finns klinikorienterad farmaci med i apotekarutbildningen som en fem veckor lång valbar kurs. Förutom teoretisk utbildning om läkemedelsgenomgångar innehåller kursen bland annat praktik på sjukhus.

– På Akademiska sjukhuset har vi som krav att man har läst klinikorienterad farmaci eller motsvarande kurs för att få anställning som klinisk apotekare. Vi tar inte in någon som inte har det, säger Ulrika Gillespie, klinisk apotekare i Uppsala.

Patrik Aronsson är ordförande för utbildningskommittén för apotekarprogrammet i Göteborg. Han poängterar att klinisk farmaci är ett viktigt ämne.

Hur kommer det sig att ni inte har fler moment i utbildningen som förbereder studenter för att arbeta som kliniska apotekare?

– Vi har ökat våra satsningar på läkemedelsanvändning, bland annat genom vår valbara kurs i fördjupad farmakoterapi. Vi har däremot varken personal eller ekonomiska resurser, som det ser ut nu, till att hålla kursen klinikorienterad farmaci här eller att starta en kompletterande magisterutbildning i klinisk farmaci. Men vi arbetar kontinuerligt med frågan, säger han.

– Vi anser att man med en apotekar­examen från Göteborg uppfyller de krav som krävs för vidareutbildning inom olika områden, exempelvis klinisk farmaci, tillägger han.