Examensarbete med Svampbob

Hej! Jag heter Patryk Nilsson och har precis avslutat sista terminen på apotekarprogrammet på Uppsala universitet. Vad fort det har gått!

Jag är även styrelseledamot för Studentsektionen hos Sverige Farmaceuter.

Ni kanske undrar vad svampbob har att göra med mitt examensarbete? Svaret på den frågan kommer att visa sig väldigt snart men först lite om farmakognosi.

Farmakognosi är väldigt enkelt förklarat läran om naturprodukter som används som läkemedel eller som en bas för framställning av läkemedel. Exempel på sådana naturprodukter är atropin, ur Belladonna som är en potatisväxt, som används vid t ex pupillförstoring då man vill göra undersökningar. Ett annat exempel är digoxin, ur fingerborgsblomman, som används vid t ex arytmier. Sedan har vi även penicillin som kommer ur mögelsvamp. Ja, det finns en uppsjö av naturprodukter som idag används inom sjukvården.

Det var länken mellan natur och läkemedel jag tyckte var spännande. Och intresset fördjupades när vi hade kursen Farmakognosi. Jag kände att det var inom det här som jag ville göra mitt examensarbete inom. Så kom termin 9 då vi skulle börja med detta projekt. Jag fick veta att jag skulle jobba med ett svampdjur, ja det är en svamp men bara till utseendet.

För att anmärka på det så kan svampdjur se väldigt olika ut men är djur med samma livsfunktion; filtrera vattnet och äta organismer de lyckas fånga. Först förstod jag inte entusiasmen min handledare hade under första dagarna men ju mer tiden gick desto mer spännande tyckte jag att det var. Jag menar, vem vill inte forska på ett svampdjur, på Svampbob!

Min uppgift var att utforska en arktisk art, Geodia hentscheli, för att se om den har en intressant buffé av molekyler. För att göra detta använde jag olika analytiska metoder på labbet men främst HPLC. Det jag kom fram till var att det fanns en mängd olika molekyler men ingen som utmärkte sig som en annan molekyl i en annan art som blivit rejält forskad på, Geodia barretti.

Men det fanns gemensamma egenskaper mellan buffén av molekyler från dessa två arter och det var att det fanns antipåväxt-egenskaper. Genom en bioassay kunde jag visa på att extrakt från Geodia hentscheli hindrade havstulpanslarver från att fästa till ytor i vattnet. Detta är nämligen ett stort problem inom båtindustrin där man lackerar skroven med giftiga ämnen för att hindra larverna från att fästa och skada skroven. Vidare forskning behövs då man även måste kunna finna just den molekyl eller den cocktail som ger denna effekt.

Som apotekarstudent på termin 9 insåg jag att det behövs mycket mer tid för detta än en termin. Dock har jag nu lagt grunden för andra att utforska denna art och göra djupdykningar i dess kemi. Det tycker jag är häftigt!

Att göra ett projekt på D-nivå var först ångestfyllt då jag tänkte att jag var tvungen att förändra världen med mina resultat. I slutändan handlade projektet om att jag skulle lära mig HUR man forskar och att det ofta inte går som man vill.

Det kan gå flera månader utan att det går bra, men när man väl får resultat går man in i extas för då har allt det hårda arbetet varit värt det.

För nu kan jag säga att Geodia hentscheli är en art vi måste skydda, och då även dess ekosystem, för ur forskningssynpunkt finns det potential för nya läkemedel i dessa svampdjur.

Så det jag kan säga och ge som tips till er som läser detta och ska välja område att göra din D-uppsats inom, är att välj något du tycker är kul.

Om någon frågar dig vad du gjorde din D-uppsats inom så ska du kunna prata om det och om folk märker att du gillade det kan du bli inspirerande. Det är en hel termin du ska kämpa med arbete i laboratoriet och uppsatskrivande så varför inte göra det med något du brinner för?

Ha det bra!

Patryk Nilsson
Ledamot i studentsektionen för Sverige Farmaceuter
patryk.nilsson@gmail.com