Svarar på kritik mot nytt kunskapsprov

Som vi skrev förra veckan har 107 apotekare med examen från länder utanför EU/EES skickat ett dokument som de titulerat överklagande till Socialstyrelsen och Uppsala universitet.

De kritiserar där på flera punkter formerna för det nya kunskapsprov för svensk yrkeslegitimation för nyanlända apotekare, som Uppsala universitet tagit fram på uppdrag av Socialstyrelsen.

Den teoretiska delen av provet genomfördes för första gången i april. De som klarade delprovet genomför ett praktiskt prov i Uppsala den 20 juni.

Nu har Uppsala universitet i form av Ingrid Nylander, professor och prodekan för farmaceutisk grundutbildning, och Shima Momeni, farmacie doktor och projektledare för kunskapsprovet, bemött kritiken punkt för punkt.

Universitetet poängterar också att bara 12 av de personer som står bakom kritiken faktiskt skrev provet.

”Följaktligen är det 95 personer som har inkommit med synpunkter, men som inte har skrivit provet. Dessa personer har därmed inte nåtts av information med förtydligande av provinnehåll, med mera, som skickades ut den 5 april 2017 från Uppsala universitet; den informationen sändes endast till deltagare som var anmälda till provet”, skriver företrädarna för universitetet.

Uppsala universitet anser sammanfattningsvis att brevet innehåller en lång rad felaktiga resonemang. Man tar till sig kritiken om att de exakta kraven för godkänt inte var tydliga, och kommer ”till framtida provtillfällen att förtydliga kraven för godkänt”.

Här följer de 107 apotekarnas brev, och Uppsala universitets svar i fetstil.

—

”Hej! Vi som skriver under detta överklagande är 107 apotekare utbildade utanför EU/EES.

Vi skriver detta överklagande då vi upplever att de kontinuerliga ändringarna i regler för kunskapsprovet, som organiserats av Socialstyrelsen och Uppsala Universitet, dels påtagligt försämrat möjligheterna att förbereda sig, dels bidragit till otydlighet och till att skapa orimliga och godtyckliga examinationsvillkor.

Provet som det ser ut idag är extremt omfattande, men är villkoret som krävs för att få legitimation som apotekare, vilket vi alla önskar för att kunna delta i arbetsmarknaden i Sverige och därmed bidra till samhället med vår kompetens och yrkesskicklighet.

Enligt oss är det främst nedanstående punkter som är problematiska och vilka vi ifrågasätter. De avser såväl kunskapsprovets utformning, organisationen för genomförandet, informationen omkring provet, samt kriterierna för bedömning av resultat.”

Svar: Kunskapsprovet är inte ”villkoret som krävs” för att få legitimation som farmaceut. Det finns två vägar att välja idag:

1. Genomföra Socialstyrelsens kunskapsprov med godkänt resultat och sedan läsa in författningar, svenska och göra praktik. Provet kommer att anordnas fyra gånger per år.

2. Deltaga i en kompletteringsutbildning som ges av Uppsala universitet (30 platser två gånger per år) och Göteborgs universitet (20 platser, en gång per år).

Detta innebär att det i dagsläget finns betydligt större möjligheter än tidigare för farmaceuter med utländsk examen att komplettera sin utbildning och snabbt komma i arbete i Sverige.

Uppsala universitet utför kunskapsproven på uppdrag av Socialstyrelsen. I överenskommelsen mellan Socialstyrelsen och universitetet framgår det att det nya provet skiljer sig från det tidigare provet i farmakologi vilket endast var en del av den dåvarande kompletteringsvägen till legitimation. Vi har från starten av arbetet med det nya kunskapsprovet varit tydliga gentemot presumtiva deltagare att provet utgör en examination där deltagaren ska kunna uppvisa kunskap som motsvarar svensk apotekar- respektive receptarieutbildning vilka ligger till grund för svensk legitimation i respektive yrke.

Av ovanstående framgår att provet med nödvändighet kommer vara mer omfattande än det tidigare delprovet i farmakologi, som i sig bara utgjorde en del av dåvarande kompletteringsprogram. Den nya överenskommelsen utgår också utifrån att Socialstyrelsen har gått från att fokusera på att granska deltagarnas dokumentation till mer kontroll av kunskap, det vill säga att låta deltagarna själva visa att de uppnår kraven för legitimation i Sverige.

1. En del av oss hade tidigare fått ett beslut av Socialstyrelsen att det endast skulle krävas farmakologi till kunskapsprovet, där de fick följande besked:

“Utredning inför kompletterande utbildning. När du har uppvisat godkända språkkunskaper ska du göra ett kunskapsprov i farmakologi. Intyget över godkända språkkunskaper ska bifogas anmälan till kunskapsprovet. Provets syfte är att säkerställa dina allmänna, teoretiska baskunskaper i farmakologi.”

Men de av oss som hade fått detta besked fick ändå ingen chans att göra provet med de villkor de fått besked om.

Detta, trots att de hade förberett farmakologi till provet och trots att de bett Socialstyrelsen många gånger om att få anmäla sig till kunskapsprovet innan det nya systemet applicerades. De fick inget seriöst svar på sin begäran, och tvingades istället att följa samma nya system som deras kamrater följer numera. Vi upplever att det är orättvist, att dessa kollegor dessutom fick vänta längre än sina kamrater som inte var förberedda till provet när de var förberedda. Slutligen är det oacceptabelt att de inte ens fått varning om det sista tillfället där man kunde göra provet med enbart farmakologi som ett krav. I motsvarande situation fick läkarna en varning många månader innan det nya systemet applicerades.

Svar: Citatet ovan rör instruktionerna till det tidigare provet i farmakologi vilket som nämnts ovan endast var en del av kompletteringen. För svar på hantering av övergång från den gamla till det nya systemet hänvisar vi till Socialstyrelsen som ansvarar för detta.

2. Uppsala universitetet bestämde inte datum för provet förrän den 22:a februari 2017, dvs endast två månader före provet som – enligt det nya beslutet – skulle täcka ungefär 22 ämnen (ett helt apotekarprogram i Uppsala universitetet som vanligen examineras genom ett flertal prov under 5 års utbildning).

Svar: Socialstyrelsens nya system för apotekare och receptarier utbildade utanför EU/EES började gälla 1 januari 2017. Sedan hela förändringsprocessen startade hösten 2016 har det tydligt informerats om att kunskapsprovet kommer mäta om deltagarnas kunskap uppnår kraven för apotekar- respektive receptarieexamen i Sverige. För att gå ut med ett första provdatum måste vi säkerhetsställa att flera steg fungerar felfritt. Vi kunde tidigast 22 februari 2017 garantera att ett elektroniskt kunskapsprov 25 april 2017 kunde fungera rent tekniskt och att exempelvis lokal och datorer fanns för alla deltagare. Provtillfället i april var en möjlighet för de deltagare som kände sig redo, vilka några också visade sig vara. De personer som kände att mer än två månader behövdes för förberedelse kunde vänta till nästa tillfälle i september istället.

3. Det sista kunskapsprovet innan nya systemet applicerades gjordes i maj 2016. Under hela tiden som följde försummade myndigheten att ge oss information om vad det som skulle krävas till kunskapsprovet den 25 april 2017.

Svar: Detta påstående stämmer inte. Det sista kunskapsprovet inom det gamla systemet gavs i augusti 2016. Dessa deltagare fortsatte sedan resten av den dåvarande kompletteringen under hösten. Samtidigt med utfasning av det gamla systemet påbörjades under hösten 2016 arbetet vid Uppsala universitet med det nya provet. Universitet har inte haft alla svar på deltagarnas frågor från början då detta även har varit en ny process för oss, men vi har kontinuerligt och så fort det varit möjligt gått ut med information under arbetets gång. I oktober 2016 startade universitetet en webbsida med information och vi har dagligen svarat på de över totalt 700 frågor som har inkommit via mail. Det har även varit möjligt för deltagare att boka tid för besök vid universitetet för att ställa frågor.

4. Den 5:e april 2017 – dvs. enbart 20 dagar före provet – skedde en ny ändring i kraven. Ändringen framgick i ett mejl som skickades till deltagarna av Shima Momeni, projektledare för kunskapsprov och kompletteringsutbildning för farmaceuter utbildade utanför EU/EES. Ändringen var på att det bara blev 3 ämnen som krav till kunskapsprovet med anmärkningen att det kommer finnas en artikel på engelska. I mejlet fanns det följande förklaring hur provet kommer att gå till:

”Hur är de olika ämnena som ingår i provet uppdelade i kunskapsprovet? De olika ämnesgrupperna som ligger till grund för apotekar- och receptarieexamen är farmaci, kemi och biovetenskap. Ämnesgrupperna ingår i provet i olika andelar, baserat på hur stor andel de har i apotekar- och receptarieexamen i Sverige. För kunskapsprovet för apotekarlegitimation är fördelningen: farmaci 20% kemi 30%, och biovetenskap 50%”

Svar: Detta påstående stämmer inte. Uppsala universitet har hela tiden under arbetet med det nya provet varit tydliga med att det nya kunskapsprovet kommer att se annorlunda ut jämfört med det tidigare delprovet i farmakologi och att det nya kunskapsprovet kommer vara ett heltäckande prov på flera ämnen som ingår i respektive program. Denna information har nått de deltagare som har sökt information redan under hösten 2016. Under våren 2017 uppdaterades webbsidan med en rekommenderad litteraturlista som används av de studenter som vid Uppsala universitet läser till apotekare respektive receptarie. I litteraturhänvisningarna står det tydligt att:

”Litteraturen som anges ska inte studeras i sin helhet, utan från kursmålen framkommer vad som prövas i kunskapsprovet. OBSERVERA! Detta är endast förslag på litteratur som kan läsas som förberedelse inför det teoretiska kunskapsprovet. Naturligtvis kan Du läsa annan litteratur som täcker kursmålen.”

Mailet som skickades ut 5 april till deltagare som hade anmält sig till kunskapsprovet innebar ingen ändring av informationen om provets innehåll, utan var ett förtydligande. Kemi, farmaci och biovetenskap är inga nya ämnen, utan är ämnesgrupper inom farmaceututbildning och kombinationen av dessa ämnesgrupper ihop är unikt för en farmaceututbildning. Exempelvis består ämnesgruppen farmaceutisk biovetenskap av ämnen som farmakologi, farmakokinetik, farmakoterapi, toxikologi, fysiologi, biokemi, mikrobiologi och immunologi. Ämnesgruppen kemi består av allmän kemi, organisk kemi, läkemedelskemi, analytisk kemi, farmakognosi. Ämnesgruppen farmaci består av galenisk farmaci, biofysikalisk kemi, farmaceutisk fysikalisk kemi, farmakoepidemiologi och farmakoekonomi, och kvalitetssäkring och regulatoriska krav.

Förtydligandet av de olika ämnesgrupperna var endast för att underlätta för deltagarna under kunskapsprovets gång då provet var uppdelat i ämnesgrupper. Detta för att deltagarna skulle kunna fokusera på en ämnesgrupp i taget istället för att alla frågor skulle besvaras samtidigt.

5. Enligt mejlet som skickades den 22:a februari skulle vi studera ett mycket stort antal ämnen, vilket reducerades den 5:e april till enbart 3 ämnen. Detta gjorde att vi förlorade ungefär 42 dagar på att i en kapplöpning mot klockan förbereda inför ett prov som (även jämfört med de extremt hårda krav som vi känner från våra tidigare studier) i det här fallet kändes nästan omöjligt. All tid som vi lagt ner på dessa förberedelser blev sedan bortkastad. Möjligheterna att förbereda sig för kunskapsprovet försämrades på ett vis som vi upplever som både orimligt och orättvist av de ändringar som gjordes i sista minuten.

Svar: Detta resonemang är fel. Se svar under punkt 4.

6. Utifrån informationen var det oklart att även resultaten för den engelska läsförståelsen skulle vara avgörande, förutom de ämnesgrupper som nämndes i förklaringen ovan. I ett av mejlen som skickades till oss före provet kunde man visserligen förstå att det kommer att innehålla en artikel på engelska:

”Del C: Flervalsfrågor till den vetenskapliga artikel som deltagarna ska läsa och granska.”

Men utifrån informationen om fördelning av poäng, framgick samtidigt att poängen motsvarade resultat i ämnena farmaci, kemi och biovetenskap (50% i biovetenskap + 30% i kemi+ 20% i farmaci= 100%), och den logiska slutsatsen var därför att läsförståelsen på engelska inte ingick i den beräkningen. Även i informationsbladet “som innehåller vanliga frågor och svar om det teoretiska kunskapsprovet 25 april” och som skickades av Shima Momeni i samma sista mejl tjugo dagar före provet står endast frågor – som exemplar – om biovetenskap, kemi och farmaci, med ingen anmärkning till denna engelska artikel.

Utifrån den information vi hade fått, antog man alltså att den engelska artikeln inte skulle vara avgörande för våra resultat.

Svar: Detta stämmer inte. Informationen ovan är taget ur dess sammanhang. I informationsbladet som skickades ut står det tydligt att:

”Vad betyder de olika delarna A, B och C i provet?

Del A: Flervalsfrågor som mäter fakta och förståelse inom farmaci, kemi och biovetenskap.

Del B: Flervalsfrågor som mäter förståelse, tillämpning och analys inom farmaci, kemi och biovetenskap.

Del C: Flervalsfrågor till den vetenskapliga artikel som deltagarna ska läsa och granska.

Följt av: Måste deltagarna få godkänt på alla delar A, B och C, vid samma provtillfälle för att få godkänt? Ja, för godkänt resultat måste alla tre delar vara godkända vid samma tillfälle. De olika ämnesgrupperna farmaci, kemi och biovetenskap måste även vara godkända inom varje provdel. Det går exempelvis inte att klara alla kemifrågor, men inte få godkänt på farmacifrågorna.”

Att det sedan har gjorts ett förtydligande av hur de olika ämnena är fördelade i kunskapsprovet är en helt annan sak. Frågan nedan gäller endast ämnesfördelningen mellan de olika ämnesgrupperna kemi, biovetenskap och farmaci som ingår i Del A och Del B. En vetenskaplig artikel är inte ett ämne.

Hur är de olika ämnena som ingår i provet uppdelade i kunskapsprovet?

De olika ämnesgrupperna som ligger till grund för apotekar- och receptarieexamen är farmaci, kemi och biovetenskap. Ämnesgrupperna ingår i provet i olika andelar, baserat på hur stor andel de har i apotekar- och receptarieexamen i Sverige. För kunskapsprovet för apotekarlegitimation är fördelningen: farmaci 20% kemi 30%, och biovetenskap 50%. För kunskapsprovet för receptarielegitimation är fördelningen farmaci 15%, kemi 20% och biovetenskap 65%.

I övrigt har alla deltagare som har anmält sig till kunskapsprovet 25 april i sin anmälan angett att:

”Jag har läst all information om kunskapsprovet på universitetets webbsida: http://www.uu.se/utbildning/nyi-sverige-vill-studera/arbeta-som-farmaceut-i-sverige/”

På webbsidan har vi hela tiden angett:

Proven genomförs på svenska. En del i det teoretiska provet innehåller en vetenskaplig artikel på engelska.

Tydlig information har således gått ut till alla deltagare i mycket god tid innan provet. Vi kan såklart förtydliga detta ännu mer till nästa provomgång så att så få frågetecken som möjligt kring vad provet innehåller och vad som krävs för att få godkänt ska uppstå.

7. Efter att vi gjort provet den 25:e april ändrades kraven om procentsatserna av godkända svar per del, och sänktes till 30% för farmacidelen. Vi gissar att denna nya ändring berodde på resultaten från provet. Vi förmodar att det inte gick att tillämpa kraven som meddelades den 5:e april, för att ingen kunde få godkänt enligt dessa krav. Frågorna var svåra och underliga, speciellt i farmaci. Genom att kravet sänktes till minst 30% riktiga svar för farmacidelen, kunde 7 deltagare klara kunskapsprovet.

Enligt den senaste ändringen enbart krävs det alltså 30% riktiga svar i farmaci för att få apotekarlegitimation. Under normala omständigheter vore detta en vetenskaplig skandal. I vår uppfattning speglar det i det här fallet inte enbart orimliga villkor för förberedelsen, utan tyder även på att utformningen av frågorna inte varit genomtänkt. Att lägga examination av flera vitt skilda ämnen på en och samma dag försämrar ytterligare förutsättningarna att examinera komplexa färdigheter och avancerad analysförmåga.

Vi ställer oss även frågande till att sänkningen i kravet om procent godkända svar gällde enbart farmaci, och varför man i så fall inte sänkt procentsatsen för det totala resultatet till 50%. Vi tänker att det skulle bli mindre av en skandal om Uppsala universitetet justerade till 50 % i totalt som ett krav till godkänt, istället för att sänka till 30% i farmacidelen.

Enligt de senaste ändringarna bibehölls ett krav om 60% godkända svar för det totala resultatet, men i och med att det hade lagts till en fjärde del med läsförståelse av en engelsk artikel kunde de deltagare som fått lägre resultat på de tre huvuddelarna väga upp detta. Ändringarna blev alltså till en hjälp för de 7 deltagare som slutligen klarade provet. En deltagare klarade de tre huvuddelarna, men fick otillräckliga resultat på den extra läsförståelsen i engelska.

Svar: Vi har inte innan provtillfället gått ut med information till deltagarna kring exakt vilken godkäntnivå de olika delarna har och hur många poäng av biovetenskap, kemi, farmaci och artikeln man måste uppfylla för att uppnå godkänt eller procent av hela provet man måste ha besvarat korrekt för att få godkänt. Detta är kritik vi tar till oss och kommer till framtida provtillfällen att förtydliga kraven för godkänt.

Varför de olika ämnesgrupperna och artikeln har olika krav för godkänt har med frågornas svårighetsgrad att göra. En bedömning görs av frågorna för varje ämnesgrupp och jämförs med nivån för apotekar- respektive receptarieexamen för att provet ska kunna sortera ut de provdeltagare som inte har den rätta utbildningen. En bedömning och jämförelse av de olika ämnesgrupperna resulterade i 30 % godkäntnivå på farmacidelen, motiverat av att frågorna i denna del var på en mer avancerad nivå och krävde djupare analys än övriga delar och motsvarade 50 % godkäntnivå på dessa delar. Klarar man minst 30 % av denna del, samt uppnår kraven för godkänt på delen för biovetenskap, kemi och artikeln samt minst 60 % av hela provet har man sammantaget visat att man har teoretiska kunskaper som motsvarar apotekarexamen. Så vad den exakta gränsen ligger på, om det är 30 %, 40 % eller 50 % spelar ingen roll, utan det som är av vikt är svårighetsgraden av frågorna. Vill man fördjupa sig i detta sätt att bestämma krav för godkänt kan man läsa mer om ”The Angoff method”.

8. Vi tänker att det vore mer rimligt och mer seriöst att ge fyra separata prov ifall man vill examinera fyra ämnen, och att det ges möjlighet till omexamination i vart och ett av dessa var för sig.

Svar: Observera att kunskapsprovet inte är en tentamen där möjligheter till omexamination i olika former kan ges, utan detta är ett helhetsprov som riktar sig till personer som har en slutförd utbildning och där det ges möjlighet att visa att den kunskap deltagaren har motsvarar kraven för apotekar- eller receptarieexamen. Uppsala universitet anordnar provet på uppdrag av Socialstyrelsen. I det uppdrag vi har fått anges att kunskapsprovet ska anordnas som ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov vilka tillsammans ska avgöra om deltagaren har kunskap och kompetens som motsvarande apotekar- eller receptarieexamen. I denna form finns således inte utrymme för att ha fyra separata prov för varje ämnesområde eller omexamination var för sig.

9. I mejlet som berättar om resultatet stod att beslutet inte går att överklagas. Vi menar att det öppnar vägen för godtycke och en urholkning av demokratin om sådana allvarliga beslut inte går att överklaga. Detta slags beslut har avgörande konsekvenser för vår framtid som individer, för kvalifikationsnivån i vår yrkeskår och för samhällsekonomin i Sverige.

Svar: Efter kunskapsprovet fick provdeltagarna tillgång till provfrågorna samt facit och det gavs möjlighet att under tre dagar inkomma med synpunkter på provets frågor och svar. Inga frågor eller svar har ansetts vara felaktiga eller bedömts vara olämpliga av provdeltagarna. Övriga förutsättningar för provet finns att läsa på: https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-utanforeu-och-ees/apotekare/gor-kunskapsprov.

Baserat på de ovanstående punkterna lägger vi fram följande krav:

A: Den del av oss som fått beslut av Socialstyrelsen med endast farmakologi som krav, ber om att återfå sin rättvisa chans att göra provet med detta krav, dvs. endast farmakologi.

Svar: Detta påstående stämmer inte. Det har aldrig varit ett krav att endast klara farmakologi. Den tidigare kompletteringen utgjordes av ett paket bestående av såväl olika prov som kurser. Provet i farmakologi var enbart det första steget, efter godkänt språkprov, som sedan följdes av kurser i farmakoterapi, samhällsfarmaci motsvarande 10 veckors heltidsstudier, samt praktik inklusive författningsprov. Det systemet har dock avskaffats av Socialstyrelsen. En återgång till det gamla systemet är inte en fråga för Uppsala universitet att ta ställning till, vi utgår från nuvarande överenskommelse med Socialstyrelsen.

B: Vi ber om att omvärdera resultatet för kunskapsprovet den 25:e april med antagning till 50% i totalt resultat som enda krav för att klara provet.

Svar: Detta är ingenting vi kan genomföra. Godkäntnivån bestäms utifrån frågornas svårighetsgrad och är i nivå med kraven för apotekar- respektive receptarieexamen.

C: Vi ber om en extra chans för de som inte lyckats på endast en del, att kunna göra om denna enda del.

Svar: Det är inte möjligt eftersom det är ett helhetsprov. Se svar fråga 8.

D: De deltagare som misslyckades på provet skall inte behöva göra om delarna som man lyckades i.

Svar: Se svar ovan samt fråga 8.

E: Med tanke på den sena, ändrade och otydliga information som getts inför provet den 25:e april, bör inte ett misslyckande vid detta provtillfälle räknas mot någon av deltagarna, eller begränsa deras möjligheter till att gå upp till nya provtillfällen.

Svar: Informationen har inte ändrats eller varit otydlig, och vi har informerat de presumtiva deltagarna kontinuerligt och så fort det har varit möjligt. Angående antal provtillfällen hänvisar vi till Socialstyrelsen.

Vi ber om att ni ska ge oss tydliga och stabila informationer och villkor om provet, vilka inte ändras hela tiden.

Svar: Vad menas med ”villkor för prov”? Om det syftar till information om provet har detta besvarats ovan. Om det syftar till krav för godkänt på provet så bestäms nivån för godkänt utifrån svårighetsgraden på frågorna i provet. Är frågorna således väldigt lätta kan kraven för godkäntnivån vara väldigt hög. Men är frågorna svåra och på en avancerad nivå kan kraven för godkäntnivå vara lägre. Sammantaget är kraven för godkänt alltid att man ska ha kunskap i nivå med apotekar- respektive receptarieexamen.

F: Ifall villkor ändå ändras bör det vara möjligt för deltagare att be om att få bedömas enligt de tidigare villkoren.

Svar: Oklart vad som avses. Utifrån ovanstående resonemang ser vi inte att någon förändring behövs eller är möjlig.

G: Hänsyn bör tas i bedömning av resultaten till att förutsättningarna att klara provet försämras genom bristande och otydlig information.

Svar: Utifrån resonemang i svaren på de tidigare frågorna ser vi inte att någon förändring behövs eller är möjlig.

H: Vi ber om att det skulle finnas en neutral kommitté där man kan lämna överklagande när man får resultat som upplevs som orättvisa eller orimliga.

Svar: Som vi nämnt tidigare fick provdeltagarna tillgång till provfrågorna samt facit efter provet och det gavs möjlighet att under tre dagar inkomma med synpunkter på provets frågor och svar. Inga frågor eller svar har ansetts vara felaktiga eller bedömts vara olämpliga av deltagarna.

I: Det borde inte vara samma person som tar ställning till klagomål som den person vilken fattat beslut som man vill klaga på.

Svar: Det är normal myndighetspraxis att samma person tar ställning till om det finns skäl att ändra ett fattat beslut.