Svidande kritik mot kunskapsprovet

Som vi skrivit tidigare har Uppsala universitet fått Socialstyrelsens uppdrag att göra om kunskapsproven för svensk yrkeslegitimation för nyanlända farmaceuter. Den 25 april hölls de nya proven för första gången. Frågorna och svaren finns att läsa här. Efter rättningen stod det klart att endast sju av 39 personer klarade kunskapsprovet för apotekare, medan ingen av sex personer klarade provet för receptarier.

Provens utformning har väckt många reaktioner, inte minst på Svensk Farmacis Facebooksida. Shima Momeni, projektledare för provet på Uppsala universitet, kommenterade utfallet i en artikel här på sajten häromveckan.

107 apotekare med examen från länder utanför EU/EES har nu valt att skicka ett dokument som de titulerat överklagande till Socialstyrelsen.

Svensk Farmaci har tagit del av deras brev. De utländska apotekarnas kritik gäller allt från kunskapsprovets utformning, organisationen för genomförandet, informationen kring provet och kriterierna för bedömning av resultat.

Flera av apotekarna hade enligt överklagandet fått besked av Socialstyrelsen att det endast skulle krävas ett kunskapsprov i farmakologi. Sedan fick de ändå ingen chans att göra provet enligt dessa villkor.

De kritiserar också att Uppsala universitetet bestämde datum för provet den 22 februari i år, det vill säga bara två månader före ett prov som enligt apotekarna istället för ett ämne, farmakologi, nu skulle täcka cirka 22 ämnen.

Den 5 april, enbart 20 dagar före provet, skedde en ny ändring i kraven, som apotekarna upplevde som att antalet ämnen som skulle ingå i provet plötsligt reducerades till tre (farmaci, kemi och biovetenskap).

”Detta gjorde att vi förlorade ungefär 42 dagar på att i en kapplöpning mot klockan förbereda inför ett prov som i det här fallet kändes nästan omöjligt. All tid som vi lagt ner på dessa förberedelser blev sedan bortkastad”, skriver apotekarna. Möjligheterna att förbereda sig försämrades ”på ett vis som vi upplever som både orimligt och orättvist”.

Apotekarna tycker också att det var oklart att resultaten av ett test av engelsk vetenskaplig läsförståelse skulle vägas in i provresultatet.

Det sista kunskapsprovet innan nya systemet infördes genomfördes i maj 2016. Under tiden som följde försummades det länge att ge information om vad det som skulle krävas till kunskapsprovet den 25 april 2017, enligt apotekarna.

Dessutom är apotekarna frågande till att kraven för godkänt på farmacidelen, men inte övriga delar, sänktes till 30 procent efter att provet genomförts. En justering till 50 procent totalt som ett krav för godkänt hade varit mer rimlig, skriver apotekarna.

Det vore ”mer rimligt och mer seriöst” att ge fyra separata prov i de fyra ämnena, och att det ges möjlighet till omexamination i vart och ett av dessa var för sig, menar man.

De vänder sig också mot att enskilda provresultat inte går att överklaga. ”Detta slags beslut har avgörande konsekvenser för vår framtid som individer, för kvalifikationsnivån i vår yrkeskår och för samhällsekonomin i Sverige”, skriver apotekarna.

Baserat på kritiken lägger apotekarna bland annat fram följande krav:

De som fick besked av Socialstyrelsen att prov endast avsåg farmakologi återfår chansen att göra prov enligt de ursprungligen meddelade förutsättningarna

Omvärdering av resultatet med 50 procent i totalt resultat som enda krav för att klara provet

En extra chans för de som inte lyckats på endast en del, att kunna göra om denna enda del

Tydlig och stabil information om och villkor för provet, som inte ändras

Ammar Kayrouz, apotekare från Syrien bosatt i Anderstorp, är en av de som skrivit under brevet. Han hade hoppats kunna jobba på apotek eller inom läkemedelsindustrin, men idag arbetar han i bilindustrin.

– Jag upplever apotekare från Syrien som mycket duktiga. Om bara sju av 39 klarar provet finns det antagligen problem med provet eller förutsättningarna, säger han.

Han är osäker på om han kommer att göra provet till hösten.

– Om det är samma upplägg och dåliga förutsättningar är jag tveksam till det.