Kvalitetsfrågor står i centrum i Åsa Kullgrens statliga apoteksutredning som presenterades i början av mars.
De kanske viktigaste förslagen i den riktningen handlar om en uppstramning av reglerna kring apotekens rådgivning. Bland annat vill utredningen se receptexpedition som en sammanhängande process där en farmaceut krävs för samtliga moment.
Enda undantaget är enkla rena handräckningsmoment, exempelvis att plocka fram varor från hyllan. Idag sköts delar av recepthanteringen, även kundmötet, ofta av apotekstekniker med receptbehörighet.
– Det finns ett tydligt utrymme för förbättringar när gäller det stöd till patienters läkemedelsanvändning som apoteken kan och bör ge. Men en förutsättning för att apoteken ska kunna ta en mer uttalad roll i vårdkedjan är att farmaceuternas kompetens utnyttjas där den behövs och då särskilt i dialog med kunderna.
Vi tycker att det är viktigt att receptkunderna möter personal med djupt läkemedelskunnande vid receptdisken, så att läkemedelsrelaterade problem kan identifieras och åtgärdas direkt, säger Anna Montgomery, apotekare och fram till nyligen sekreterare i utredningen.
– För att farmaceuten ska kunna säkerställa att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt bör det vara farmaceuten som har dialogen med kunden. Att ha legitimation som receptarie eller apotekare innebär ett särskilt personligt ansvar för att i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet ge den information och rådgivning som en patient behöver, ett ansvar som inte icke-legitimerad personal har.
Förslaget har väckt många reaktioner – både ris och ros. ”Vårt lilla apotek på landet kommer ha svårigheter att ha öppet om detta förslag går igenom. Vi behöver våra duktiga tekniker” lyder en typisk kommentar i Svensk Farmacis Facebookflöde där både farmaceuter och apotekstekniker har skrivit. Ungefär lika många kommentarer är positiva: ”Bra förslag, det är väldigt rörigt med tekniker i recepturen. Felexpeditioner ökar markant när jag som farmaceut bara ska skriva på”.
Kristina Billberg, Sveriges Farmaceuters ordförande som själv drivit apotek, välkomnar förslagen.
– Det här förstärker farmaceuternas roll i vårdkedjan, ställer högre krav på apoteksaktörerna och gynnar patienterna. Att utredningen tydliggör vad som bör krävas för att ge rådgivning om läkemedel, både på receptsidan och i egenvården, är utmärkt och något som vi drivit på om, säger hon.
Många av utredningens övriga förslag uppskattas av såväl facket som apoteksbranschen, men frågan om receptkedjan tycks bli en stridsfråga. Apotekskedjorna är generellt skeptiska, även om tonläget skiljer sig ganska ordentligt mellan aktörerna.
Johan Frödin, chef för förskrivna produkter på Apoteket AB, uppskattar att den farmaceutiska kunskapen lyfts upp.
– Men när det gäller förslagen om kompetenskrav vid expedieringen finns en del utmaningar med tanke på bland annat bemanning och den digitala utvecklingen, säger han.
Andreas Rosenlund, kommunikationsdirektör på Kronans Apotek, är tydligt negativ.
– Förslaget är inte genomförbart och har mer negativa än positiva konsekvenser.
Vilka konsekvenser skulle det få?
– Idag är apoteksteknikernas stöd i expedieringen nödvändigt för att kunna erbjuda en god servicenivå. Vi har inte gjort någon djupare analys än, men vi bedömer att köer och väntetider på apoteken skulle öka väsentligt och troligen får vi även stänga vissa apotek.
Fotnot: Det här är en komprimerad version av en artikel från papperstidningen Svensk Farmaci. Hela artikeln kan du läsa i Svensk Farmaci nr 2-2017.
