Läkemedelskostnader fortsätter att öka
Precis som i fjol skjuter regeringen till mer pengar till läkemedel inom förmånen i sin vårändringsbudget – denna gång drygt 1,1 miljarder kronor. Onkologiska preparat som prostatacancermedlet Xtandi och immunosuppressiva medel driver kostnadsutvecklingen.
Ända sedan 1998 får landstingen ersättning för sina kostnader för läkemedelsförmånerna via ett särskilt statsbidrag som utbetalas med två månaders fördröjning.
Eftersom kostnaderna för förmånerna ökat mer än beräknat ökar regeringen på detta anslag för innevarande år i vårändringsbudgeten, närmare bestämt från 24,05 miljarder till 25,15 miljarder kronor.
Uppjusteringen är dock mindre än den som gjordes i fjolårets vårändringsbudget, då anslagets skrevs upp med drygt 1,8 miljarder kronor.
Försäljningen av läkemedel inom förmånen, mätt som AUP per capita, ökade 2016 med 3,0 procent, enligt Socialstyrelsens sammanställning som är baserad på data från E-hälsomyndigheten.
Det är den näst största årliga ökningen sedan 2008, men ökningstakten minskade kraftigt jämfört med 2015 då motsvarande kostnader steg med hela 6,3 procent.
– En delförklaring till den stora ökningen 2015 var de nya hepatit C-läkemedlen som då gjorde entré, säger Helena Schiöler, statistikansvarig på Socialstyrelsen.
Den uthämtade volymen läkemedel per invånare mätt som DDD ökade dock kraftigare i år (2,0 procent) jämfört med i fjol (1,3 procent).
Den största kostnadsökningen skedde i fjol inom onkologiska läkemedel. Bara ATC-kategorin L01X, övriga antineoplastiska läkemedel, ökade med hela 200 miljoner kronor (12,2 procent) på rekvisition och 246 miljoner på recept (33,4 procent) i fjol. Kategorin omfattar dock långt ifrån alla onkologiska preparat.
Genombrottet för androgenreceptorantagonisten enzalutamid (Xtandi) mot prostatacancer (i ATC-grupp L02B) påverkade läkemedelsnotan stort under fjolåret. Försäljningen av läkemedlet ökade från 86 miljoner 2015 till 307 miljoner kronor i fjol mätt som AUP.
Immunosuppressiva läkemedel (ATC L04A) ökade också kraftigt på recept men minskade något på rekvisition.
Andra förändringar i det nationella förskrivningsmönstret som Socialstyrelsen själva lyfter fram är ökningar av demensläkemedel till äldre, sömnhormonet melatonin, nya perorala antikoagulantia (NOAK), antidepressiva till unga och läkemedel vid typ 2-diabetes.
