Lista öppnar dörrar för kliniska farmaceuter

Idag är information om en patients läkemedelsbehandling utspridd på en rad olika ställen, exempelvis landstingens journalsystem, läkemedelsförteckningen och receptregistret.

Ytterligare uppgifter går att hitta i den Nationella Patientöversikten, NPÖ, som gör det möjligt att med patientens samtycke dela journalinformation över kommun- och landstingsgränser.

Information om ordinerade dosläkemedel finns i Patientens sammanhållna läkemedelsinformation, Pascal.

De olika systemen, den osäkra kvaliteten i uppgifterna och den begränsade åtkomsten har länge inneburit problem för de apotekare och receptarier som jobbar i hälso- och sjukvården.

Förutom att de ofta måste söka information om läkemedel i en rad olika källor, som journalsystem och Pascal, saknar de behörighet att ta del av läkemedelsförteckningen.

I den finns uppgifter om receptförskrivna, uthämtade läkemedel de senaste 15 månaderna.

– Eftersom vi i dag inte kommer åt läkemedelsförteckningen i vår egen yrkesroll så tvingas vi ibland göra läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar som saknar den parametern. Då blir det lägre kvalitet och sämre patientsäkerhet, säger Johan Hiselius, chefsapotekare på Helsingborgs lasarett.

Enligt ett lagförslag som gick ut på remiss strax före jul, ska läkemedelsförteckningen och receptregistret ersättas av en nationell läkemedelslista som såväl apoteks- som sjukvårdsfarmaceuter kommer att kunna ha tillgång till (detta gäller även läkemedelsförskrivare samt sjuksköterskor utan förskrivningsrätt).

I regel ska patientens samtycke krävas för tillgång till uppgifterna i listan. Det gäller dock inte i akuta nödfall eller om patienten är beslutsoförmögen (eller om en förskrivare behöver se om en patient har förskrivits narkotiska läkemedel).

Enligt lagförslaget ska recept som expedieras vara kopplade till ordinationen. Dessutom förs tre nya uppgifter in i registret enligt förslaget: aktiv substans i det ordinerade läkemedlet, ordinationsorsak och senaste datum för uppföljning av ordinationen.

Om listan blir verklighet kommer det dels att underlätta de kliniska farmaceuternas arbete, dels påverka deras arbetsuppgifter i vården, tror Clary Holtendal, apotekare och professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.

– En förhoppning är att de kliniska farmaceuternas arbetsuppgifter kan förskjutas från detektivarbete till analys av användning och uppföljning. Mycket tid läggs idag rent generellt på att fånga upp vad patienterna faktiskt tar för läkemedel, säger hon.

Syftet med den nationella läkemedelslistan är främst att öka patientsäkerheten och minska riskerna för vårdskador. Med en sammanhållen bild av förskrivningen är förhoppningen att bland annat undvika läkemedelsinteraktioner som kan ge svåra biverkningar.

Den nya lagen föreslås ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Ett beslut om en nationell läkemedelslista och tillhörande lagstiftning väntas komma inom ett par år.

Läs mer om den planerade nationella läkemedelslistans konsekvenser för apotekarnas och receptariernas arbete i Svensk Farmaci nr 1/17.