Läkemedelsverkets ekonomiska utfall 2016 blev minus 43 miljoner kronor, vilket ändå var 2,5 miljoner bättre än budgeterat. Det framgår av verkets årsredovisning som presenterades igår.
Intäkterna ökade med drygt 25 miljoner kronor jämfört med 2015, bland annat på grund av ökade intäkter av årsavgifter och ett ökat anslag.
Tack vare regeringens beslut att låta Läkemedelsverket höja avgifterna, som vi skrev om i höstas, ser den ekonomiska bilden ljusare ut för verket framåt.
Läkemedelsverket nu har möjlighet att ”planera för en verksamhet i ekonomisk balans under de kommande åren”, skriver generaldirektör Catarina Andersson Forsman i årsredovisningen.
Verket fick dock inte igenom alla sina äskanden om avgiftshöjningar. Det blev exempelvis ingen radikal uppjustering av avgifterna för kliniska prövningar som verket föreslagit – höjningen stannade vid tio procent. ”Kraven på att effektivisera vår verksamhet kvarstår”, konstaterar Catarina Andersson Forsman i årsredovisningen.
Christer Borg, förhandlingschef på Sveriges Farmaceuter, välkomnar avgiftshöjningarna.
– Det kan finnas en press i att den verksamhet man arbetar i ständigt går minus. Det finns många aspekter på frågan om avgifterna men för våra medlemmar på Läkemedelsverket är detta förstås något positivt, säger han.
Sveriges Farmaceuters industrisektion välkomnar att det inte blev någon kraftig höjning av avgifterna för prövningar.
Claes Jagensjö är apotekare och ledamot i industrisektionen.
– Generellt så tycker nog de flesta läkemedelsföretag att avgifterna är en mindre kostnad i det stora hela, om verket levererar korrekt fattade beslut snabbt. Vad som är extremt viktigt är dock att avgifterna inte ligger på en sådan nivå att de stoppar innovationer, och inte heller avviker alltför mycket från avgifterna i våra grannländer, säger han.
– Det är dessutom viktigt att Läkemedelsverkets beslut sker inom de tidsgränser som finns, säger Claes Jagensjö.
