Projektledare och initiativtagare är Ulrika Gillespie, klinisk apotekare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
På 00-talet drev hon och kollegor den uppmärksammade 80 plus-studien, där apotekarledda läkemedelsgenomgångar visade sig ge färre återbesök på sjukhus, framförallt läkemedelsrelaterade sådana.
– Den studien utfördes bara på två sjukhusavdelningar och dessutom har vi nu delvis glidit ifrån det strukturerade arbetssätt som vi tillämpade där. Det är brist på sjuksköterskor och deras pressade arbetssituation gör att de ofta ber oss apotekare om hjälp med alla möjliga uppgifter som rör läkemedel. Det är viktigt att visa vad vi faktiskt bör göra som kliniska farmaceuter, säger Ulrika Gillespie.
– Samtidigt har vi blivit fler, vi är idag 19 apotekare på 14 tjänster på ”Ackis” vilket gör verksamheten viktig att utvärdera. Vi behöver också få mer klarhet i vad som gav det positiva utfall vi såg i den första studien.
– Studien gynnar även arbetet med läkemedelsoptimering i multiprofessionella team i Västerås och Gävle, där det inte är lika etablerat som i Uppsala, säger Ulrika Gillespie.
Efter två pilotstudier 2015 och 2016 har den nya studien nu dragit igång i skarpt läge i februari.
Drygt 2 200 patienter på fyra mellansvenska sjukhus ska inkluderas. Det handlar om en klusterrandomiserad crossoverstudie där tre behandlingssätt ska utvärderas. Det sker på åtta avdelningar på sjukhusen i Uppsala, Enköping, Västerås och Gävle.
– Vad jag vet finns ingen liknande studie publicerad, den här är unik i världen, säger Ulrika Gillespie.
Patienterna i studien ska vara 65 år eller äldre och inneliggande på någon av de åtta avdelningarna. Personer som redan fått en läkemedelsgenomgång i närtid exkluderas, liksom palliativa patienter.
Läkemedelsgenomgångarna initieras av kliniska apotekare och genomförs i samarbete med avdelningsläkare och patienter enligt den tidigare etablerade modellen.
De tre interventionerna är:
1. En omfattande läkemedelsgenomgång under sjukhusvistelsen samt en läkemedelsavstämning vid utskrivning.
2. Samma som ovan – plus en efterföljande uppföljning i primärvården. En remiss på en läkemedelsgenomgång inklusive specifika förslag och instruktioner, skickas till patientens primärvårdsläkare vid utskrivning. Två telefonsamtal från en klinisk apotekare vid fördefinierade tidpunkter ingår också.
3. Vanlig vård, det vill säga utan kliniska apotekare och läkemedelsgenomgångar.
– Varje intervention ska utvärderas i åttaveckorsperioder på samtliga åtta kliniker. Sedan ska allt detta upprepas en andra gång. Det gör att varje avdelning blir sin egen kontroll. Att ta bort de kliniska apotekarna under två gånger åtta veckor kommer inte att bli populärt, säger Ulrika Gillespie.
Målet är drygt 2 200 patienter, vilket innebär en rekryteringstakt på tio patienter per avdelning och vecka. Kring sommaren 2019 är förhoppningen att studien kan vara klar för publicering.
Primärt utfallsmått är oplanerade sjukhusbesök under en 12-månadersperiod efter utskrivning.
Sekundära utfall är bland annat läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar, oplanerade primärvårdsbesök, sjukvårdskostnader och mortalitet.
– Genom att klinisk farmaci sedan länge är så utbrett här har många patienter redan fått en läkemedelsgenomgång av en apotekare, något som gör att vi på sätt och vis kontaminerar vår egen studie. Det kan göra det svårare att nå det primära effektmåttet. När det gäller läkemedelsrelaterade återinläggningar har vi hopp om att se en positiv effekt. Det ska bli intressant att se vilka patienter som har störst nytta av vårt arbete, säger Ulrika Gillespie.
Astrid Forsström, läkemedelschef på Akademiska sjukhuset, är också förväntansfull inför studien.
– Nya utmaningar i vården gör att vi måste se över det vi gör så att läkemedelsuppföljningen utförs på det mest effektiva sättet. Vår nuvarande arbetsmodell med integrerade apotekare måste ständigt utvärderas. Vi är övertygade om att studien om ett par år ger viktig vägledning hur vi bäst kan använda våra resurser för att optimera läkemedelsanvändningen hos äldre, säger Astrid Forsström.
