Barn-reform kan ha drivit antibiotikaanvändningen

Sedan den 1 januari 2016 är, på regeringens initiativ, läkemedel inom förmånen helt kostnadsfria för barn upp till 18 år.

Ökad uthämtning och kassation var några av farhågorna som framfördes i debatten kring lagändringen, som många ändå välkomnade.

Nu har ett drygt år passerat sedan reformen och man kan fråga sig hur läkemedelsuttagen har påverkats hittills.

Socialstyrelsen lät i höstas utredaren Henny Rydberg studera det första halvåret efter reformen. Sett till alla receptförskrivna läkemedel ”syns ingen märkbar effekt av (förändringen) i läkemedelsstatistiken”, var en av slutsatserna i rapporten.

Under det aktuella halvåret ökade dock andelen barn med läkemedelsuttag med fem procent jämfört med första halvåret 2015. Det avfärdas dock i rapporten som ”en marginell ökning över tid”.

Vid sidan av detta ökade uttagen av vissa läkemedelstyper markant, enligt rapporten. Det gäller framför allt läkemedel mot eksem – där uthämtningen tog ett rejält skutt uppåt – och astmaläkemedel.

Läkemedel mot infektionssjukdomar, främst antibiotika, tillhör de vanligaste hos barn. Det är också en läkemedelskategori där det, på grund av risken för resistensutveckling, finns ett stort allmänintresse att hålla användningen nere.

Sett över en längre tid, sedan mitten på 1990-talet, har antibiotikaanvändningen bland de yngsta barnen (0-6 år) också minskat med över 70 procent i Sverige.

Folkhälsomyndigheten presenterade förra veckan statistik över antibiotikaanvändningen under helåret 2016. Generellt minskade antibiotikaförsäljningen på recept i fjol med 1,6 procent jämfört med 2015, enligt myndigheten.

Men barnen bröt mönstret. I åldersgrupperna 0–6 år och 7–19 år ökade försäljningen med 4,5 procent respektive 1,5 procent i fjol.

I myndighetens pressmeddelande om detta finns dock inga resonemang om att ökningen kan ha koppling till att läkemedlen har blivit kostnadsfria. ”Det (ökningen) kan ha flera orsaker och är något vi måste analysera vidare”, konstateras det bara.

Malin Grape är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Är inte det faktum att läkemedlen blivit kostnadsfria en trolig orsak till ökningen?

– Det är absolut en logisk och relevant möjlig förklaring till att man väljer att hämta ut mer än tidigare. Vi kommer att analysera detta vidare och ta det med E-hälsomyndigheten för att se om vi kan hitta liknande trender för andra läkemedelsgrupper. Vi återkommer kring detta senare i år, sannolikt i juni, säger Malin Grape.

– En annan förklaring till ökningen hos barn kan vara variationer i influensasäsongerna, 2016 var exempelvis ett ganska tufft år. Och precis som fria läkemedel kan tillgång till fri vård för barn vara en faktor som spelar in.

Vore en mindre expeditionsavgift vid uthämtning av antibiotika till barn en bra idé? En låg användning är ju ett stort samhällsintresse.

– Det har jag svårt att bedöma. Det skulle i så fall behöva analyseras grundligt först, säger Malin Grape.