Cykel underlättar heltidsjobb och halvtidsstudier
Ett nytt heltidsjobb parallellt med halvtidsstudier har gjort Isabella Stenmarks höst till en logistisk utmaning. Men Svensk Farmacis tidsoptimistiska bloggare vinner tid på att cykla till jobbet.
I våras delade jag mina tankar kring min ovissa framtid. Det var tufft för mig att vara anställd som vikarie. Tyvärr är den typen av anställning vardag för många i vår bransch, vilket är förargligt.
Jag kunde inte passivt vänta och hoppas på allt skulle lösa sig, jag var tvungen att agera och gardera mig. För även om jag blev arbetslös, behövde jag inte vara sysslolös. Jag sökte många jobb, inom landstinget och industrin, samt på läkemedelsföretag och apotek. När jag ändå hade ångan uppe passade jag på att ansöka till distanskursen ”fördjupad farmakoterapi”, en populär kurs som hålls av Uppsala universitet.
Med facit i hand, kan jag avslöja att allting löste sig till det bästa. I slutet av sommaren hade jag blivit antagen till distanskursen och jag hade dessutom fått ett nytt jobb i Göteborg.
Jag har alltså varit långt ifrån sysslolös i höst. Att arbeta hundra procent och vid sidan om det studera på halvfart har varit en utmaning. I tio veckor kretsade mitt liv bara kring läkemedel och diagnoser, och det fanns knappt tid över för något annat.
Den här kursen var nyttig att läsa, och jag är egentligen förvånad över att den inte är obligatorisk för oss farmaceuter. Kursen berörde tre områden, infektion, smärta samt hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket var bekant sedan tidigare, men jag upplevde att min arbetserfarenhet bidrog till att jag kunde förhålla mig till informationen på ett helt annat sätt. Under studietiden hade jag fullt sjå med memorera konstiga substansnamn och verkningsmekanismerna. Idag är det information som sitter i ryggraden och därför kunde jag ta till mig informationen på ett helt annat sätt.
Det mest värdefulla jag tar med från kursen är ett nytt tankesätt. I recepturen roar jag mig numera med tanken att läkemedel talar ett hemligt språk med mig. Kombinationen av preparat och doseringar kan säga så mycket och jag har helt klart fått en bättre förståelse av helheten. Jag har återinförlivat kunskap som fallit i dvala och på ett sätt har jag blivit förälskad i mitt yrke på nytt.
Jag har verkligen haft fullt upp i höst. Nu vet ni varför jag har varit så sparsam med skrivandet.
Vad gäller det nya jobbet så är det också på apotek – fast på ytterligare en ny kedja! Om jag är nöjd?
Ja, jag kan fortfarande cykla till jobbet och det är en detalj som förgyller livet för en tidsoptimist.
Isabella Stenmark
