Apropå stängda apotek

Häromveckan stängde Läkemedelsverket fyra apotek i Stockholmsområdet.

Apoteken hade, enligt information från verket, bland annat låtit icke-behörig personal expediera läkemedel. Farmaceut hade inte heller varit närvarande under apotekens hela öppethållande.

Frågan man kan ställa sig är vad legitimerade apotekare och receptarier och även av Läkemedelsverket godkända läkemedelsansvariga farmaceuter har för ansvar och vad de har gjort för att påverka situationen på sina apotek?

Är det så att apoteken haft hög omsättning av farmaceuter? Har det varit många nyexaminerade, som hade behövt stöd i sina första kontakter med arbetslivet, på dessa apotek?

Eller är det andra faktorer som påverkat? I mindre företag kan det också finnas en annan risk – för nepotism. Personal kan vara släkt eller vänner till ägaren och beroende av varandra.

Att vara apoteksanställd farmaceut kräver att man har en legitimation. Legitimationen innebär att det ställs en hel del krav när man utövar sitt yrke.

Farmaceutyrkena är två av flera yrken inom hälso- och sjukvården som är reglerade yrken, vilket innebär att man har ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården.

Det pekar på ett mycket tydligt sätt på att lojaliteten i första hand ska ligga med patienten.

Innebörden av att ha ett speciellt ansvar på apoteken för patientsäkerhet – hur många farmaceuter har funderat över det?

Det finns också etiska riktlinjer för farmaceuter. En av dessa lyder ”Farmaceuten arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt upprätthåller och utvecklar sin professionella kompetens till gagn för såväl enskilda individer som hälso- och sjukvården.”

Det finns anledning för alla farmaceuter att reflektera över vad detta betyder!

Som farmaceut på apotek har man skyldighet att påtala för arbetsgivaren om det sätt man driver apoteket på är fel eller till och med olagligt.

Och om arbetsgivaren inte lyssnar, ja då får man kontakta Läkemedelsverket. Annars tar man inte sitt ansvar som självständig och legitimerad yrkesutövare. Man kan för övrigt vara anonym, när man vill påtala missförhållanden.

Det är tydligt i många sammanhang att farmaceuter känner stor lojalitet gentemot sin arbetsgivare — vilket är bra.

Men det är inte för arbetsgivarens skull som vi har en legitimation, utan för patienterna vars medicin vi hanterar. Lojaliteten mot arbetsgivaren får heller aldrig vara starkare än lojaliteten mot det egna yrket!

Vilken prioritet har man i sin lojalitet? Och har man förstått kraven som finns, när man har en legitimation och är en del av hälso- och sjukvården?

Patientsäkerheten riskeras allvarligt, om man inte tydligt arbetar för att apotek drivs på ett kvalitetssäkert sätt!

I överklagandet av beslutet av stängning anför ägaren av apoteken att de missförhållanden Läkemedelsverket påtalat är missuppfattningar och inte stämmer med de verkliga förhållandena.

Men med tanke på att Läkemedelsverket inte agerar förrän efter lång och noggrann analys av konstaterade missförhållanden ska det bli intressant att följa fortsättningen av denna händelse.

Och under tiden kan man fortfarande fundera på: Om man har sett vad som händer på apoteken och inte agerat – är man professionell då?

Etikrådet