För Apoteket AB, den enda apotekskedja som fanns före omregleringen, visar statistik att personaltätheten har minskat från i snitt drygt elva personer per öppenvårdsapotek kring omregleringen till under nio i fjol – en minskning av personaltätheten med över 20 procent.
Under samma tidsperiod (2010-2015) har sjukfrånvaron ökat med totalt 36 procent inom bolaget.
Per Stadler, förhandlingschef samt chef för HR-system och personalekonomi inom Apoteket AB, ser inget anmärkningsvärt i den ökande sjukfrånvaron utan menar att det snarare är en trend i samhället.
– Sjukfrånvaron hos oss har vänt uppåt igen de senaste två, tre åren, men det är ju det som är samhällstrenden också. Jag kan inte se att vi skulle ha ett utfall som på något sätt sticker ut i förhållande till samhällsutvecklingen i övrigt. Sjuktalen har ju ökat de senaste åren, säger han.
Hans resonemang om samhällsutvecklingen stämmer sett till de senaste två tre åren, att döma av utvecklingen för Försäkringskassans så kallade ohälsotal. Men det stämmer inte om man tittar på hela tidsspannet från omregleringen (se grafik ovan).
Sedan reformen har Apotekets sjukfrånvaro alltså ökat med 36 procent, medan Försäkringskassans ohälsotal har minskat med cirka fem procent för hela riket – något mindre för kvinnor och något mer för män – även om det ökat de sista åren.
Per Stadler poängterar dock att Apoteket även analyserar andra data än sjukfrånvaron.
– Det vi ser i vår medarbetarundersökning, där vi ställer frågor om hur man uppfattar sin arbetssituation, är att det successivt har blivit bättre under de senaste åren, säger han.
Ett argument som Lena Jäger, ombudsman på Sveriges Farmaceuter, inte ger så mycket för.
– De säger ofta att de inte hör några klagomål, men de ställer ofta inte rätt frågor, säger hon.
De senaste årens ökade press på apotekspersonalen generellt och farmaceuterna i synnerhet är inte bara en hälsofara för de anställda, menar Lisa Ekstrand, huvudskyddsombud på Apoteket AB.
– Allt fler vittnar om en ökande etisk stress, där de känner sig tvingade att kompromissa med sitt legitimerade ansvar att säkerställa patientsäkerheten. Det kan exempelvis innebära att man inte alltid känner att man hinner ringa läkaren för att kolla ett recept, säger Lisa Ekstrand.
En genomgående kritik från många farmaceuter och fackligt förtroendevalda är också att kedjorna systematiskt försöker skifta ned till billigare arbetskraft. Man minskar andelen farmaceuter på apoteken och ökar andelen apotekstekniker och kassapersonal som får ta ett allt större ansvar.
Utökade öppettider och lägre personaltäthet på dagens apotek gör det allt svårare att bemanna apoteken och då är ökat ensamarbete en lösning som allt fler arbetsgivaren ser. Läs mer om detta i vårt längre reportage om apotekens arbetsmiljöproblem i Svensk Farmaci nr 5/16 som kommer ut i dagarna.
Som vi skrivit tidigare har Läkemedelsverket reagerat på upprepade signaler om låg farmaceuttäthet på apoteken och genomför i höst en rad oanmälda inspektioner på apotek runt om i landet för att kontrollera bland annat bemanningen.
Läs mer om förbundets kraftsamling mot dålig arbetsmiljö på apotek i kommande artiklar här på sajten och i tryckta Svensk Farmaci nr 5/16.
