Nästan hälften av de undersökta utbildningarna i Sacos undersökning är förlustaffärer, däribland lärar- och socionomutbildningarna.
Andelen olönsamma utbildningar har ökat och nära hälften av de undersökta utbildningarna är numera en ren förlustaffär. Det gäller bland annat för ”samhällsbärare” som lärare och socionomer.
– Det är allvarligt. Ska vi lösa personalbristen i välfärdssektorn måste Sveriges akademiker kunna göra lönekarriär, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.
Apotekare tjänar dock fortfarande på sin universitetsutbildning.
I snitt tjänar en apotekare 20,0 miljoner kronor under sin livstid, och en receptarie 16,7 miljoner.
Apotekarna tjänar därmed 16,3 procent mer än en genomsnittlig gymnasieutbildad person som gått det naturvetenskapliga programmet, vilket motsvarar 2,7 miljoner kronor. Receptarier “förlorar” dock på motsvarande sätt 500 000 kronor på sin universitetsutbildning, även om de tjänar mer än personer som bara gått samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.
Som jämförelse tjänar läkare 26,1 miljoner i snitt under livet och ämneslärare på högstadiet eller gymnasiet 15,8 miljoner.
Genomsnittet för akademiker är 19,0 miljoner, medan genomsnittet för personer som endast gått det naturvetenskapligt program på gymnasiet är 17,2 miljoner kronor.
Högst livslöner har läkare, följt av jurister och ekonomer. Vårdyrken som sjuksköterska, fysioterapeut och tandhygienist finns bland yrkena där utbildningen inte lönar sig sett till livslön.
FOTNOT: Artikeln är reviderad. Ett fel i den pdf-fil som Saco skickade ut gjorde att siffrorna för receptarier var fel i den första versionen av artikeln.
