Kvalificerat skitsnack
BLOGG: Avföring som medicinsk behandling kan tyckas mindre aptitligt. Men forskningen är bara i början av att beskriva dess potential inom medicinen, skriver farmacie doktor Anders Cronlund.
1696 utgav den tyske läkaren Christian Franz Paulin boken Heilsame Dreck-Apotheke.
Den handlar om hur man med avföring och urin lyckosamt kan kurera nästan alla in- och utvändiga sjukdomar från huvud till fot och även de svåraste och giftigaste, förhäxande skadorna. I boken ges recept innehållande exkrement från bland annat korp, mus och hund.
Tiden skulle visa att han delvis hade rätt.
Bakterien Clostridium difficile orsakar svårartade diarréer mot vilka antibiotika sällan hjälper. 2015 drabbades cirka 7 000 svenskar av sjukdomen.
I början av 1980-talet prövade en svensk läkare att behandla en svårbehandlad manlig infekterad patient med rektal tillförsel av avföring från mannens hustru. Mannen blev snabbt frisk. Det dröjde dock till millennieskiftet tills behandlingen fick större spridning.
2013 publicerades en randomiserad studie kring behandlingens effektivitet (NEJM), som visade positiva resultat. Året därpå kom ytterligare en studie från Boston (JAMA), som visade att 18 av 20 patienter blev av med sin diarré efter behandling.
I bägge studierna hade man frångått rektal tillförsel och övergått till frysta, nytinade kapslar per os med faecesinnehåll.
Problemet med behandlingen är att avföring kan innehålla latenta multiresistenta bakterier och virus. Redan i mitten av 80-talet isolerade den danske mikrobiologen Michael Tvede tio av de vanligaste bakterierna i en frisk tarmflora (senare utökade till tolv) som alternativ till ”avföringstransplantation”.
Han har nu bildat ett företag för produktens lansering, men stött på oväntade hinder. Cocktailen av bakterier är att betrakta som läkemedel och måste genomgå kliniska studier. I Sverige startade i år en studie vid några sjukhus i syfte att bland annat med DNA-sekvensering se om vissa tarmbakterier ger bättre utläkning än andra. Ett mödosamt jobb med många bakterier – fler än kroppens celler.
I USA satsar Nation Microbione Initiative en halv miljard dollar för att ta reda på tarmflorans betydelse för sjukdomar, bland annat för typ 2-diabetes.
Även om inte ”nästan alla sjukdomar från huvud till fot” kommer att hitta sin förklaring i den ett kilo tunga tarmfloran, så är det uppenbart att forskningen endast är i början av att beskriva dess betydelse inom medicinen.
Anders Cronlund, ordförande i Apotekarsocietetens sektion för farmacihistoria
