Stor underrapportering av läkemedelsbiverkningar
Cirka 40 procent av patienterna på Karolinska universitetssjukhusets akutmottagning hade minst en möjlig läkemedelsbiverkning i en ny observationsstudie. Men knappt några biverkningar rapporterades till Läkemedelsverket.
Hur vanliga är egentligen läkemedelsbiverkningar? I en aktuell studie från Karolinska universitetssjukhuset i Solna har forskare försökt besvara frågan när det gäller patienter på sjukhusets akutmottagning.
I studien inkluderades 706 patienter som besökt akuten mellan september 2008 och september 2009. Ungefär 40 procent eller 284 av patienterna hade minst en möjlig läkemedelsbiverkning.
Ålder och antal läkemedel var faktorer som var associerade med en förhöjd risk för läkemedelsbiverkningar, men patienternas kön saknade betydelse för risken att uppvisa en biverkning.
Vanligast var kardiovaskulära biverkningar, följt av elektrolytrubbningar och blödningar. Nära en femtedel av patienterna lades in i slutenvården helt eller delvis på grund av biverkningssymtom. Men endast en minoritet av dessa allvarliga biverkningar kunde ha undvikits genom ett större riskmedvetande, skriver forskarna.
Enligt Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2012:14 ska ”den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket”.
Men helt uppenbart fungerar det inte som det är tänkt enligt föreskriften. Underrapporteringen av biverkningar till verket var i den aktuella studien 99 procent.
Studien finns att läsa på amerikanska National Institutes of Healths tjänst PubMed.
En av forskarna bakom studien, den kliniska farmakologen Diana Rydberg, har intervjuats om resultaten på SLL:s sajt Janusinfo.
