SLF ser stort behov av läkemedelslista

En samlad nationell läkemedelslista är den enskilt viktigaste åtgärden för att nå målet om en säker och ändamålsenlig läkemedelsbehandling för alla patienter i Sverige.

Det menar Läkarförbundet som idag presenterade en sammanställning av läkarnas behov som ett inspel i det pågående arbetet att lagstifta kring den nationella läkemedelslistan.

– Datainspektionen har tidigare anmärkt på att det inte finns någon tydlig behovsanalys, de vill veta vad vi behöver informationen till. Då har vi sett att detta är en sak som vi kan göra, säger Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik.

Rapporten tar upp olika behov som läkarna har identifierat. Behoven exemplifieras också med patientfall som visar vad dagens brister kan resultera i. Men det finns inga förslag på tekniska lösningar i rapporten.

– Nej, vi är försiktiga med att låsa fast oss i några tekniska lösningar. Vi tror att det vi kan bidra med just i det här läget är att peka ut vad som behöver komma på plats, säger Emma Spak.

Vissa behov landar i och för sig i någon slags teknisk kravspecifikation, men det är behovet som är det viktiga, menar Emma Spak.

– Läkarna vill till exempel se ett integrerat system, inte något som ligger vid sidan om, som Pascal i dag. Det måste gå att tillgodogöra sig läkemedelslistan information i det ordinarie journalsystemet. Ligger läkemedelslistan vid sidan av kommer den inte att användas. Det är ett absolut krav från läkarna, säger hon.

Läkarnas huvudfokus nu ligger på att få till informationsutbytet inom vården.

– Även i de landsting där man har en sammanhållen journalföring saknar man informationen från övriga landsting. Med tanke på hur mycket patienterna nu reser och söker vård i andra landsting blir detta ett växande problem, säger Emma Spak.

Hon lyfter också fram ordinationsorsaken som en väldigt viktig information som måste följa med i en läkemedelslista.

– Vet vi inte varför ett läkemedel är insatt kan vi ju inte ta ställning till hur viktigt det är. Ett epilepsiläkemedel kan vara krampförebyggande eller smärtlindrande, omeprazol kan ge symtomlindring eller förhindra livshotande magblödningar, säger hon.

Ett annat viktigt behov som rapporten lyfter fram är att doseringsförändringar måste slå igenom i receptregistret.

– I dag om jag gör en förändring och skriver ett nytt recept då makuleras inte det gamla automatiskt utan flyter runt i systemet. Det riskerar att leda till dubbelmedicinering eller felaktig dosering, säger Emma Spak.

Den nationella läkemedelslistan är framtidens kommunikationskanal mellan olika yrkesföreträdare inom hälso- och sjukvården, menar läkarna. Just nu är det viktigaste att lösa kommunikationsproblemen inom vården, anser de, men i en framtid ska läkemedelslistan även lösa annan kommunikation.

– Det är verktyget för att kommunicera med apotek, kommunal vård och omsorg och med patienterna direkt så att man har tillgång till samma information. Sedan behöver inte alla se allt, men det är via detta verktyg som vi ska kommunicera, säger Emma Spak.

Den nya rapporten lyfter fram läkarnas identifierade behov och är Läkarförbundets bidrag till det pågående arbetet på departementet med den nationella läkemedelslistan.

– Det är lika viktigt att adressera andra intressenters behov och patienternas behov. Vi har tagit fram våra behov och inbjuder andra att göra samma sak, säger Emma Spak.