Som vi skrev igår ökade läkemedelskostnaderna mätt som total AUP med 6,3 procent under fjolåret, den största kostnadsökningen på många år.
Mikael Hoffmann beskriver det som naturligt att kostnaderna för läkemedel nu ökar efter några år av stagnation. Särskilt som detta är en följd av att nya läkemedel med hälsovinster nu kommer till användning.
– Det finns sannolikt många delförklaringar. Vi har sett flera mycket värdefulla men också kostnadsdrivande läkemedelsintroduktioner, framför allt inom hepatit C. Vi har också fått bättre processer för nationell introduktion av nya läkemedel via NT-rådet. Samverkan mellan vård, myndigheter och departement bland annat via trepartssamtal har löst knutar kring till exempel finansiering av hepatit C-läkemedel. Dessutom är det så att vi blir fler i befolkningen. Och personer som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd, asylsökande med flera, använder läkemedel som betalas via Migrationsverket men som också kommer med i totalstatistiken, säger han till Svensk Farmaci.
Han framhåller att det redovisade måttet läkemedelskostnader i form av total AUP inte är ekvivalent med samhällets kostnader.
– Måttet läkemedelskostnader bygger på läkemedels listpriser. Nya processer kring nationell introduktion tillsammans med mer effektiva upphandlingsprocesser kring rekvisitionsläkemedel innebär att skillnaden mellan listpris och samhällets faktiska kostnader för läkemedel ökar. Kostnaden blir falskt för hög. Kostnad mätt i listpriser avviker mer och mer från kostnad i form av kronor som samhället, alltså vården och patienterna, måste betala.
