“Glädjande genombrott bakom kostnadsökning”
De nya hepatit C-läkemedlen förklarar mycket av fjolårets kraftiga ökning av läkemedelskostnaderna – men ökade försäljningsvolymer av andra läkemedel är också en viktig faktor. Det visar branschföreningen LIF:s analys.
1,8 miljarder kronor. Så mycket ökade de offentliga kostnaderna för läkemedel (förmån och slutenvård) under fjolåret enligt Lif:s analys. Det motsvarar en ökning på 6,5 procent jämfört med 2014.
Analysen visar att förändringen har flera komponenter.
Ökade försäljningsvolymer för läkemedel som funnits minst två år på marknaden förklarar en dryg miljard av den totala ökningen. Detta beror i sin tur både på fler och äldre invånare samt på ökad försäljning av läkemedelsgrupper som TNF-alfa hämmare, cancerläkemedel och adhd-läkemedel.
Prisförändringar bidrog till att sänka kostnaderna med 635 miljoner kronor.
Förändringar i läkemedelsanvändningen som inte förklaras av volym eller av pris ökade kostnaderna med 1,4 miljarder. De nya hepatit C-läkemedlen svarade för merparten av denna kostnadsökning: 1,35 miljarder kronor.
– Det är framför allt läkemedel mot hepatit C som slår igenom på läkemedelskostnaderna under förra året, och det är mycket glädjande. Det stora forskningsgenombrottet har gjort att vi i dag kan bota hepatit C, och minska lidande och förtida död hos många människor, säger Anders Blanck, vd för Lif.
– Att läkemedelskostnaderna ökade 2015 var ett trendbrott. Läkemedelskostnaderna har stått mer eller mindre stilla den senaste tioårsperioden. Eftersom sjukvårdskostnaderna stadigt ökat varje år lägger sjukvården relativt sett en allt mindre andel av sina samlade resurser på läkemedel.
– Läkemedelsbranschen är i dag i inne i ett mycket forskningsintensivt skede och förhoppningsvis får vi under kommande år ett antal nya innovativa läkemedel med stor potential, inte minst inom cancerområdet, säger Anders Blanck.
