Studien har gjorts inom ramen för ett examensarbete vid Umeå universitet av apotekarstudenten Sandra Jonsson, och är baserad på en enkät till cirka 5 000 medlemmar i Sveriges Farmaceuter och/eller Apotekarsocieteten. 24 procent av dem (1 093 personer) svarade. Av de som svarade arbetade 87 procent på apotek.
På frågan ”Anser du att farmaceutiska kunskapstjänster ska utföras på apotek?” svarade 96 procent ja och 4 procent nej.
På frågan ”Skulle du vara intresserad av att utföra farmaceutiska tjänster?” svarade 87 procent ja och 13 procent nej.
Apotekare var generellt mer positiva till farmaceutiska tjänster än receptarier. Skillnaden var signifikant mellan grupperna i många av enkätens frågor.
Vilka tjänster vill apotekarna och receptarierna utföra? Läkemedelsgenomgångar följt av blodtrycksmätning, tjänster kring rökavvänjning och hälsorådgivning rankades som mest angelägna av farmaceuterna.
Certifierande utbildning och samhällsfinansiering av tjänster beskrevs i som viktiga faktorer i kontexten av de svarande, medan förskrivningsrätt för farmaceuter rankades som mindre angeläget.
De terapiområden där farmaceuterna helst vill bidra med fördjupad läkemedelsinformation var astma, kol och högt blodtryck.
I enkätresultaten framkom synpunkter på den information om läkemedel som förskrivare ger till patienterna. 63 procent av farmaceuterna som svarade anser att patienter inte får tillräckligt med information från sin läkare om sina läkemedel. En fjärdedel av de som svarade angav att de saknar förtroende för att patienten får korrekt information från förskrivaren.
Många farmaceuter efterlyser mer kontakt med förskrivarna. På frågan ”Har du en bra kontakt med förskrivare?” svarade 37 procent ”Ja, tillfredställande” och 45 procent ”Ja, men jag skulle vilja ha mer kontakt”. 10 procent svarade ”Nej” och 9 procent ”Vet ej”.
Påståendet att det är viktigt med ett elektroniskt system för utbyte av information mellan apotek och sjukvård fick högt instämmande av de svarande.
